Förflytta dig till innehållet

Offra inte Björkbodas värdefulla fågelområde

Vid planeringen av Nordanå-Lövböle vindkraftsområde har områdets artrika och rikliga fågelfauna negligerats. Ändå är områdets åkrar i Björkboda ett av vårt lands mest betydande rastplats för fåglar året om.
Vindkraftverken i Nordanå är ett allvarligt hot mot detta värdefulla fågelområde.
Geografiskt är Kimitoön en fastlandsudde mot söder, den sista utposten för otaliga flyttfågelflockar från norr och öster före den krävande flytten över havet mot övervintringsplatserna i söder, sydväst och väst.
På åkrarna i Björkboda, i Galtarbyviken och i havsvikarna i Sjölax hittar fåglarna föda och skydd.
Vindkraftverken som reser sig högt över trädtopparna kommer att utgöra en mur som effektivt hindrar såväl fåglarnas fångstflykt som flytten.
Då statligt stöd uteblir är de nu planerade kraftverken för små för att ge tillräcklig vinst åt de två tyska ägarna. Nya ännu högre kraftverk skulle ha katastrofala följder för fåglarna.
Av den utredning som Egentliga Finlands förbund har låtit göra (2013) framgår att områdets fågelfauna är riklig. Åkrarna i Björkboda är ett uppskattat utflyktsmål för fågelskådare.
En betydande del av vårt lands kungsörnar flyttar via Kimitoön. Under en enda dag kan över 10 000 tranor iakttas.
Ostliga vindar styr de flygande fåglarna västerut – mot muren av vindkraftverk.
Sångsvan, grågås, havsörn, bivråk, ormvråk, sparvhök, lärkfalk, brun kärrhök, större skrikörn och brun glada är arter som flyger på sådan höjd att de kolliderar med kraftverken. Största delen av lärkorna, piplärkorna och bofinkarna flyttar på sådan höjd att risk för kollision är stor.
För att nå lämplig flyghöjd inför flyttningen utnyttjar i synnerhet stora fåglar de uppåtgående luftströmmarna som bildas ovanför skogen väster om åkrarna i Björkboda.
Där kommer fåglarna att möta en skog av rotorblad i södra Finlands största vindkraftsområde.
I det nutida skoningslösa ekonomiska tänkandets anda är man färdig att offra Kimitoöns oersättligt värdefulla fågelområde, som utvecklats under århundraden.
Esko Salmela
Dalsbruk

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *