Nu stämmer miljöorganisationer statsrådet – det främsta besväret är passiviteten i klimatfrågan
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Under de senaste månaderna har världen fått beskåda nyhetsrubriker om värmeböljor och nya värmerekord.
Världen blir allt varmare, och ändå gör regeringen inte tillräckligt för att uppnå de mål som har fastställts i den nya klimatlagen.
Nu går sex miljöorganisationer inför att stämma statsrådet för de otillräckliga åtgärderna.
Dessa organisationer är Finlands naturskyddsförbund, Greenpeace Norden, Amnesty Internationals Finlandsavdelning, Mor- och farföräldrar för klimatet, Luontoliitto och Finlands sameunga.
Det främsta besväret är passiviteten i klimatfrågan. I Finlands första och enda klimaträttegång, 2023, konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att statsrådet kan fällas i rätten ifall statsrådets agerande skulle leda till ett slutresultat som inte är i enighet med klimatlagen eller att statsrådet med sitt agerande visade att man inte tänker följa och försöka uppnå klimatlagens mål med tillräckligt snabb tidtabell.
Enligt miljöorganisationerna är denna tidpunkt nu nådd.
Ja, klimataktivister demonstrerar fredfullt med eventuella konsekvenser i bakhuvudet, och de accepterar dessa konsekvenser.
I ett pressmeddelande uttrycker sig bland andra Hanna Aho, klimatexpert vid Finlands naturskyddsförbund, om detta. Aho säger att miljöorganisationer har väntat på att regeringen ska agera för att rädda kolsänkorna i mer än två år.
Det finns en mängd av utredningar och statistik som hade kunnat ligga till grund för beslut om ytterligare åtgärder för att nå klimatmålen, och ändå har några faktiska beslut inte åstadkommits.
Kolsänkorna är ett exempel av många. Kaisa Kosonen, sakkunnig inom klimatfrågor vid Greenpeace, uttrycker att Finland har en klimatlag som har getts ett gott internationellt rykte.
Vi har all rätt att vara stolta över den, och nu bör vi också följa den.
Enligt klimatlagen ska Finland vara klimatneutralt senast år 2035. Det som görs nu är helt enkelt inte tillräckligt för att uppnå målen i tid.
Personligen finns det en återkommande tanke gällande utbildning, klimatfrågor och konkret agerande. Det finns många som utbildar sig i klimatfrågor på ett eller annat sätt.
De igenkänns som sakkunniga eller experter, och dessa personer bär på oerhört värdefull information om vägen framåt. En del av dessa sakkunniga hörs av regeringen.
Och då uppstår tanken: Varför utbildar vi oss ifall informationen som ges inte tas på allvar? Varför utbildar vi oss om de frågor som är akuta inte drivs tillräckligt ambitiöst? Och vi fortsätter utbilda oss, ingen fråga om saken, men som en tanke.
Från en tanke till en annan. Jag har sagt det förr, och jag säger det igen: Civil olydnad är ett nödvändigt och historiskt sett effektivt sätt att uppnå förändring.
Ja, klimataktivister demonstrerar fredfullt med eventuella konsekvenser i bakhuvudet, och de accepterar dessa konsekvenser.
Jag anser ändå att det är absurt att ’’skjuta brevbäraren’’ och skicka klimataktivister till rättssalar, både i Finland och internationellt.
De konsekvenser som klimatförändringen faktiskt har och kommer att ha är flerfaldigt större än så kallade ‘störningar’ av protester mot otillräckliga klimatåtgärder.
Finlands befolkning är i det stora hela positiva till klimatåtgärder.
Nu är det ett faktum att flera miljöorgansiationer stämmer statsrådet. Otaliga sakkunniga och experter är involverade. Oberoende av vem som budskapet bär, är saken ändå klar: gör nu bättre, för allas framtid.
Här kan du läsa fler kolumner av Emma Andersson.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.