SPT 01.05.2021 11:00

Nordiska investeringsbanken är en doldis i den finländska finansbranschen, trots att banken har haft sitt säte och huvudkontor i hjärtat av Helsingfors i över 45 år. NIB specialiserar sig på infrastrukturella investeringar och projekt som genererar mätbar miljönytta.

André Küüsvek är bankens första vd från ett baltiskt land. Han efterträder dansken Henrik Normann som har lett NIB sedan 2012.

Küüsvek jobbade fram till slutet av mars som vd för enheten för Centralasien vid Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling i London och har över 25 års erfarenhet av finansbranschen.

— Det känns bra att få jobba närmare min hemregion igen efter så många år i exil. Jag tilltalas av bankens miljömandat och principen att vi jobbar på den finansiella marknadens villkor, säger Küüsvek.

Vill inte rubba balansen

Nordiska investeringsbanken ägs av de nordiska och baltiska länderna. De nordiska länderna står för närvarande för 95,8 procent av bankens grundkapital på 8,37 miljarder euro.

Finns det skäl att omstrukturera ägarländernas andelar?

— Jag vill inte rubba den nuvarande balansen bland våra ägare, bara för att jag råkar vara en estnisk vd. Om vi förnyar våra geografiska prioriteringar så måste det bygga på en tydlig efterfrågan, säger Küüsvek.

I fjol beviljade NIB lån till infrastrukturella projekt i 9 länder till ett sammanlagt värde av 5,6 miljarder euro. Rörelsevinsten för fjolårets verksamhet uppgick till 165 miljoner euro. Till fjolårets största investeringar hörde ett stöd- och återhämtningspaket på 1,4 miljarder euro som gick till Estland, Lettland och Litauen.

— I vanliga fall beviljar NIB inte lån till stater, men den här gången var det motiverat eftersom banken ville lindra coronapandemins negativa effekter på de statliga ekonomierna i de baltiska länderna.

Nollräntan trasslar till det

Enligt Küüsvek har pandemins förlamande inverkan på ekonomin avstyrts tack vare kraftiga stödåtgärder från Europeiska centralbanken och statliga subventioner inom EU, men centralbankens låga grundränta i kombination med coronakrisens långtidseffekter kan försvåra en ekonomisk återhämtning.

— Avkastningen på de flesta räntefonder och obligationer är nära noll just nu. Om till exempel pensionsfonderna vill höja avkastningen måste de investera mer pengar i aktier eller bostadsfonder där riskerna är högre. Det föreligger en risk att väldigt många pensionsfonder inte ger den avkastning som de förväntas göra.

NIB:s egen exponering har däremot inte förvärrats på grund av de låga styrräntorna.

— Till all lycka har ingen av våra kunder haft problem med att amortera sina lån nu under pandemin. Våra låneavtal och vår upplåning tillämpar ju rörliga räntor.

Grön och hållbar omställning

NIB:s fokus har de senaste åren i allt högre grad legat på grön omställning och investeringar som gynnar klimatet och Östersjön. Hela 57 procent av de utbetalda lånen till företag gick till miljöprojekt i fjol.

— Vi kommer också i fortsättningen att stärka ägarländernas produktivitet och främja en hållbar miljö. Men vi måste hitta nya sätt att hantera miljörisker. Vi måste helt enkelt bli bättre på att hjälpa till exempel den tunga industrin att omvandla sin produktion i en miljövänligare riktning.

Östersjön är ett av Nordiska investeringsbankens skötebarn. NIB har finansierat uppgraderingar av avloppsreningen i till exempel S:t Petersburg, Kaliningrad och västra Belarus. Enligt Östersjökommissionen har de största punktutsläppen av fosfor och kväve till Östersjön nu åtgärdats.

— Vårt jobb för att rädda Östersjön är ännu inte klart. Vi kunde ta större risker och ställa större fokus på små och medelstora företag i regionen. Det här gäller hela vår verksamhet.

Naturgas som överbryggande bränsle

Nordiska investeringsbankens klimatinvesteringar upptar en allt större del av bankens portfölj. Banken planerar också att avveckla NIB:s investeringar i fossila bränslen.

— Frågan behandlas av vår styrelse eftersom vi bereder en ny hållbarhetsstrategi. Jag anser att vi kan finansiera till exempel naturgas som ett överbryggande bränsle under en övergångsperiod.

Marjo Koivumäki/Studio Apris/

Enligt Küüsvek borde de nordiska länderna också se till att man lever som man lär i klimatfrågan.

— Jag tittar ut genom mitt fönster här på Fabiansgatan och ser hur det kommer brun rök från skorstenen vid Hanaholmens kolkraftverk. Det var överraskande för mig att merparten av Helsingfors energiproduktion bygger på fossila bränslen. Vi har en del att göra också i vår egen region innan vi går in för att läxa upp andra.

Inkluderar er hållbarhetsstrategi nya riktlinjer för ert samarbete med diktaturer?

— Nej, sanktioner tas inte upp i detta sammanhang. Det finns andra styrdokument för det.

Samarbete med Kina

NIB gör för närvarande inga nya investeringar i Ryssland på grund av EU:s och USA:s sanktioner efter Rysslands olagliga annektering av Krimhalvön 2014. Samarbetet med den belarusiska och kinesiska regimen fortsätter däremot som tidigare.

— Vårt samröre med Kina är inte så omfattande. Vi har för närvarande 8 utestående lån till det kinesiska finansministeriet, men låneprogrammet beviljar inte längre nya lån. När det gäller Belarus följer vi EU:s sanktionspolicy i likhet med andra internationella finansinstitut.

NIB anlitade en tjänsteman från Kinas finansministerium i fjol. Varför?

— Vi har personal från väldigt många olika länder. Det handlade om en utstationering som varade i ett år där vi samarbetade med det kinesiska finansministeriet. Personen i fråga har redan återvänt till Kina.

Är det vanligt att statsägda banker anlitar statliga tjänstemän från Kina?

— Vi engagerade en kinesisk medarbetare från ministeriet eftersom vi har ett låneprogram med Kina. Det är bra att våra motparter känner till våra processer och värderingar.

Föreligger det en risk att den kinesiska regeringen har fått tillgång till känslig information om era investeringar?

— Jag skulle inte vara så misstänksam. Vi har inte äventyrat vår säkerhet. Vi gör noggranna integritetskontroller när vi anlitar personal.

EU har nyligen infört ekonomiska sanktioner mot den kinesiska regimen på grund av landets systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter och förföljelse av den uiguriska minoriteten.

På Finansministeriet är man medveten om Nordiska investeringsbankens samarbete med Kina.

Finlands styrelsemedlem i NIB, Pekka Morén, som är direktör på Finansministeriet, uppger att hans egen arbetsgivare också samarbetar med den kinesiska regimen i klimatfrågor. Något utbyte av kinesiska tjänstemän har ministeriet ändå inte haft.

— Vi tar inte ställning till sådana detaljer i styrelsen. Vi jobbar med de riktlinjer och principer som ska forma Nordiska investeringsbankens kreditgivning, säger Morén.

Mikael Sjövall/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln