Förflytta dig till innehållet

Nato ytterligt intressant

man med glasögon ler in mot kameran

Intresset för Nato är nu större i Finland och Sverige än inom Natoländerna själva. Tro mig, jag har själv räknat ut det – vi lägger rentav Estland, Lettland och Polen bakom oss, med hästlängder.

Vi lever i en värld där en privatperson som jag med sin egen dator på under en dag kan räkna ut och publicera det som tidigare hade krävt en akademisk undersökning, tillstånd till höger och vänster samt en omfattande publiceringsprocess. Jag saknar Åbo Akademis trovärdighet och resurser, men kan med 68 rader Python-kod analysera Wikipedia-lässtatistik på 40 europeiska och utomeuropeiska språk. 

Jag har kommit fram till rätt dramatiska slutsatser, om jag så själv får säga det.

För det första: Även före Rysslands krig mot Ukraina var intresset för Nato mycket högt bland svenska och finska Wikipedia-läsare. Under tidsperioden 2016-2021 var estniska läsare flitigast, normerat till antalet modersmålstalare, följt av dem som talar finska, lettiska, norskt bokmål och svenska.

För det andra: Under de tio dagarna som inleddes 24.2.2022 exploderade intresset för Nato-artikeln på samtliga språk, med en faktor om 58 på engelska, 63 på franska och 78 på tyska. Motsvarande faktor är 112 för svenska och 122 för finska.

Beaktar man båda faktorerna – det redan tidigare mycket höga intresset för Nato på svenska och finska, och den relativt sett kraftigare ökningen på svenska och finska – visar det sig att finska och svenska är de språk för vilka Wikipedia bokför det överlägset största intresset för artiklarna om Nato. Polska läsare, på tredje plats, visar relativt sett mindre än hälften så mycket intresse som svenska och finska läsare.

Intresset för Nato-artikeln skiljer sig påfallande litet mellan svenska och finska läsare. Faktorerna är 1 280 för finskan och 959 för svenskan, med polskan på tredje plats vid 547 och tyskan på sjunde plats med 437. Det faktum att under 5 procent av alla svenska läsare torde vara från Finland och över 95 procent från Sverige pekar på att intresset för Nato även i Sverige är enormt.

Men ta mig inte på orden. Gå in på Github och titta på koden!

Kolla in https://github.com/kajarnocom/nato – där finns mellanresultaten och där finns instruktioner hur man kan verifiera om jag räknat rätt. Eller vi, för att vara noga. Robert Silén har varit min parprogrammerare och tagit reda på data (antal modersmålstalare) ur Wikidata.

Mitt namn är inte Göran Djupsund och jag är ingen politisk kommentator, men siffrorna är rätt självlysande. Ju närmare Ryssland man är, desto större är intresset för Nato.

Ur ett globalt perspektiv är det häpnadsväckande att en försvarsallians intresserar den bildade svensk- och finskspråkiga allmänheten nästan tio gånger så mycket som den bildade engelskspråkiga allmänheten. Detta speciellt om man beaktar att en stor del av denna engelskspråkiga allmänhet redan bor i ett eller annat Natomedlemsland.

Om denna form av ”data science” är något att lita till (och varför vore den det inte) verkar det för övrigt som om de som talar estniska känner sig rätt nöjda med Nato.

Visst har de under krigets tio första dagar också läst på om Nato femton gånger så ofta som de gjorde under fredstid 2016-2021, men en så ”liten” ökning gör att de trillat ned från första plats 2016-21 (i antal läsningar per modersmålstalare) till en blygsam nittonde plats sedan kriget började.   

Som en ringa programmerare hoppas jag denna analys av det svenska och finska intresset för Nato, satt i proportion till intresset i resten av världen, ger Finlands och Sveriges utrikespolitiska ledning ytterligare insikter om folkopinionen i våra länder.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter