Förflytta dig till innehållet

Närståendevårdarna betalar ett högt pris för stängda avdelningar

kvinna med glasögon och ljust hår ler mot kameran

Det är inte bara hälso- och sjukvårdarna som går på knä. Personalbristen inom den offentliga vården drabbar också närståendevårdarna som blir utan avlastning. Läget är extra kritiskt i juli.

Uppskattningsvis 350 000 personer i Finland tar hand om en närstående, till exempel en ålderstigen livskamrat, en förälder med demenssjukdom, ett barn med funktionsnedsättning eller en ensam släkting.

Ungefär en tredjedel av närståendevårdarna är i arbetslivet. Framför allt för dem är vardagen ofta ett hektiskt pusslande som tär på både fysiska och psykiska krafter – och belastar ekonomin. De flesta vårdar sina närstående utan ersättning.

Bara 50 000 personer har gjort ett avtal med välfärdsområdet som berättigar dem till ett vårdarvode, två eller tre dagars avlastning per månad, pensions- och olycksfallsförsäkring och olika social- och hälsovårdstjänster som stöd i vårdarbetet.

Uppskattningsvis hälften av vårdarna tar ändå inte ut sina lagstadgade ledigheter, och ännu värre ställt är det under semestertider. Då erbjuds få alternativ till återhämtning eftersom intervallvården och den kortvariga omsorgen i Egentliga Finland skurits ned och många avdelningar håller stängt under sommaren.

Bland annat på Hannahemmet på Kimitoön, servicehuset Fridhem i Houtskär och serviceboendet Regnbågen i Korpo är en del av platserna inom korttidsvården ur bruk från juni till slutet av augusti. Portsahemmet i Åbo minskade på sina platser redan i maj.

I Nagu har serviceboendet Grannas tvingats stänga en hel avdelning på grund av vårdarbrist, vilket ökat trycket på hemvården och de anhöriga. Grannas är dessutom beroende av att pensionerade vårdare lappar på med inhopp, vilket inte är en hållbar lösning. Personalbristen oroar många, bland annat skärgårdsnämnden i Pargas stad som vill att läget utreds.

Också familjer med specialbehov påverkas kännbart. Till exempel intervall- och korttidsvården i Pjukala i Pargas, som tidigare hörde till samkommunen Kårkulla men nu lyder under Egentliga Finlands välfärdsområde, håller sommarstängt. Elevinternatet Pjukala erbjuder korttids- och lovvård med personal dygnet runt som ett andningshål för föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Men i juli sätts ambitionen att stödja familjemedlemmarnas ork på paus.

Det här är oroväckande tendenser med tanke på framtida utmaningar, och många invånare frågar sig vad som blev bättre i och med social- och hälsovårdsreformen. För närståendevårdarna syns åtminstone ingen lättnad vid horisonten, tvärtom.

Trycket på de anhörigas ork kommer att öka ytterligare med tanke på vår åldrande befolkning. Antalet neuropsykiatriska diagnoser för barn och unga har stigit markant. Personalbristen inom vården är ett skrämmande faktum.

Många närståendevårdare är redan på bristningsgränsen. Att de inte får avlastning ens under sommaren är orimligt, och innebär en stor risk för att deras altruistiska gratisjobb ännu kommer att stå samhället dyrt.

ÅU:s ledare håller sommarpaus. Under sommaren publicerar vi i stället opinionstexter av Susanna Landor. Hon har jobbat som journalist och chefredaktör under många år. Hon är bosatt i Nagu. I augusti är ÅU:s ledare tillbaka.

Här kan du läsa fler opinionstexter av Susanna Landor.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter