Förflytta dig till innehållet

När politiken blir som snabbmode

Vi har alla säkert någon gång hamnat offer för snabbmodet och köpt ett klädesplagg bara för att det var ”supertrendigt” just då. Plagget passade så där men man hakade på trenden.

Det var det som var det hetaste heta just då och var modernt några veckor. Efter första tvätten hade plagget tappat formen och sedan glömdes det bort längst in i garderoben. Tyvärr ser jag paralleller av en sådan trend växa inom politiken av idag.

Takten är otroligt snabb och man försöker direkt haka på nyheterna som kommer ut. Ju snabbare man kommer ut med det mest rafflande uttalandet desto bättre. För att stå ut ur mängden av information är det just häftiga rubriker som blir den nya trenden. Ett visst ämne är hett en viss vecka och allt fokus finns här.

Det finns inte rum och verkligen inte tid för djupgående analyser och uppräkning av händelseförloppet bakom händelserna eller besluten. Sanningshalten blir tyvärr ofta lidande i den här ekvationen. Huvudsaken är att budskapet blir slagkraftigt. För vem kommer ihåg hur det egentligen låg till om några veckor.

Snabbmodet glöms bort på några veckor, så också tyvärr politiken – speciellt i det debattklimat jag upplever att vuxit fram den senaste tiden.

För cirka två veckor sedan hade vi kommunalval i Finland. En av de stora nyheterna efter det var det exceptionellt låga valdeltagandet. Valdeltagandet på 55,1 procent är det lägsta på 70 år. Vad beror det här på? Varför väljer människor att inte rösta i det val som närmast berör deras vardag? Visst, kommunalvalet genomfördes under exceptionella omständigheter, men ett så pass lågt valdeltagande tyder även på ett stort ointresse.

I en situation där politiken handlar om att skapa de bästa rubrikerna blir det väldigt enformigt och svårt för väljaren att skapa sig en uppfattning om vad man som politiker faktiskt står för. De slagkraftiga rubrikerna kanske inte alls representerar väljarens uppfattning av samhället och man väljer att inte alls rösta. Utan rubrikerna är det dock svårt att alls synas och höras i media. Och vi har skapat ett ekorrhjul.

Ibland kan det vara kul med ett impulsköp. Man köper den där trendiga tröjan för att den just då känns som det rätta alternativet. Men i modevärlden har det skett förändringar och fokus har skiftat alltmer mot hållbarhet. Vi vill allt oftare veta ursprunget av våra kläder och i vilka förhållanden plagget producerats.

Det här kunde vi även ta modell av i politiken. Vi kan alla bli bättre på att ta reda på och förklara kontexten till beslut, stanna upp och fundera. Det gäller såväl politiker som alla andra. Nästa gång du läser en sensationell rubrik, läs även innehållet i artikeln. Kanske till och med något som skrivits om ämnet tidigare för att få lite kontext. Vi kunde alla bli bättre på att se mer på djupet gällande både rikspolitik och kommunalpolitik.

Debattklimatet har blivit allt mer fränt och det verkar bli allt mer okej att slänga ur sig snabba halvsanningar. Är det hållet vi verkligen gå mot? Vi måste alla jobba på att bli bättre på att diskutera istället för att dela in det mesta i vi och dem, ja eller nej, för eller emot.

Den politiska trenden är att skapa motsättningar som säljer bra. Problemet är att varken verkligheten eller sanningen sällan är svartvit.

Riksdagsledamöter och lokala politiker skriver torsdagskolumner i ÅU.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *