Myndigheterna kan bidra till ett positivt språkklimat
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Idag firar vi svenska dagen. Det är en bra dag att reflektera över språkklimatet i vårt land. Språkbarometern som presenterades tidigare i höst visade att språkklimatet blivit lite positivare under de senaste åren. Den laddade diskussionen om svenskundervisningen under Sipiläs regering har lugnat sig efter att språkexperimentet rann ut i sanden då kommunerna inte ville avskaffa svenskundervisningen i grundskolan.
Oroväckande är att det blivit ännu svårare att få service på svenska. Statliga bolag och myndigheter ger ofta bristfällig service på svenska vilket leder till att färre svenskspråkiga använder svenska i kontakt med myndigheterna. Språklagen säger entydigt att myndigheten självmant ska erbjuda service på kundens språk, svenska eller finska. Som svenskspråkig ska du alltså inte behöva kräva service på svenska. Men varför fungerar inte lagen i praktiken? Några orsaker jag kan föreställa mig är okunskap om språklagens stadganden och innebörd, eller en svag eller obefintlig struktur för hur den språken servicen ska beaktas och organiseras inom myndigheten. Det i sin tur kan bero på att myndigheten inte lyckats rekrytera språkkunnig personal eller att man glömt att ställa tillräckliga kunskaper i svenska som ett kriterium i rekryteringsprocesser. Dessa antaganden leder mina tankar vidare till följande frågor; Har myndigheterna gjort upp språkstrategier och checklistor för uppföljningen av den svenskspråkiga servicen? Skulle fler svenskspråkiga använda svenska i kontakt med myndigheten om myndigheten tydligt skulle visa att den är tvåspråkig och signalera sin vilja att betjäna kunderna på båda finska och svenska? Problemet är att många myndigheter idag saknar system för en självutvärdering av hur språklagen efterföljs och processer för att följa med och åtgärda brister. Det borde vara en självklarhet att de myndigheter vars verksamhet omfattar kundkontakter kontinuerligt skulle följa med personalens språkkunskaper och möjligheten att leverera service på de lagstadgade språken.
En vanlig förklaring till att service inte erbjuds på svenska är att det saknas svenskspråkig personal. Ingen myndighet har till uppgift att följa med hur arbetsmarknaden ser ut ur ett svenskspråkigt perspektiv. Utredningar om utbud av och efterfrågan på arbetskraft görs inte i regel utgående från språket. Utbildningsinstitutioner och högskolor skulle bättre kunna planera antagningskvoter till utbildningar med hjälp av denna information. Folktinget har denna vecka publicerat en utredning som granskar den svenskspråkiga social- och hälsovårdspersonalen. I utredningen har Folktinget kartlagt tillgången till svenskspråkig social- och hälsovårdspersonal ur de tvåspråkiga kommunala arbetsgivarnas synvinkel och gjort en översikt över hur antalet utexaminerade inom vårdbranschen motsvarar det regionala behovet av arbetskraft. Utredningen leder till rekommendationer om vidare åtgärder för staten, utbildningsanordnarna och de kommunala arbetsgivarna.
Inflyttningen till stora tvåspråkiga städer där svenska språket är i minoritet är en trend som pågått länge. Vardagen för de svenskspråkiga i de stora städerna i huvudstadsregionen och i Åbo påminner allt mer om vardagen på de så kallade språköarna. Ibland känns det rentav som om språkklimatet skulle vara positivare på språköarna än i de stora tvåspråkiga städerna. I Folktingets poddserie ”Finlands nästmesta språk” intervjuas rektorn för den nya svenskspråkiga skolan i språkön Lahtis. Karin Ihalainens berättelse om svenska skolans tillkomst i Lahtis är solskenshistoria som visar att det finns ett intresse för svenska språket hos språkmajoriteten. Skolan, som inte ännu fanns för tio år sedan, har idag 128 elever och över 70 barn inom småbarnspedagogiken! Hur språkklimatet är och utvecklas beror framförallt på attityder, värderingar och insikten om nyttan av språkkunskaper och Finlands tvåspråkighet. Språket är vårt viktigaste kommunikationsmedel på individnivå och ju bättre funktioner samhället erbjuder för en fungerande och trygg kommunikation på både finska och svenska, dess bättre kommer språkklimatet att utvecklas i Finland.
Christina Gestrin
Folktingssekreterare
Svenska Finlands folkting
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.