Förflytta dig till innehållet

Motionstrappa, kommunikation och en hel massa eluttag: ha koll på det här om du vill förstå kommunens nya roll

Tänk dig ett kommuncentrum i en valfri medelstor finländsk kommun. I vanliga fall är det ganska lätt att orientera sig, även om man inte är från orten.

Kommunhuset känns igen på raden med flaggstänger och kommunvapnet på väggen. Högstadieskolan är en tegelbyggnad med flera flyglar.

En vägskylt som innehåller orddelar som ”sol”, ”afton” eller ”frid” leder sannolikt till ett äldreboende, medan du sannolikt finner ett daghem eller en förskola om du följer en skylt där det står ett sagoinspirerat namn.

De stora förändringarna i kommunernas lagstadgade uppgifter har ofta tagit sig uttryck i nya byggnader.

Därför är många högstadie- och gymnasieskolor byggda på 1960- och 70-talen, när utbildningssektorn genomgick stora reformer och många daghem och förskolor från 1990-talet, när den lagstadgade rätten till barnomsorg utvidgades.

Under de närmaste åren genomgår den kommunala sektorn stora omvälvningar, eftersom vårdreformen lyfter bort ansvaret för hela vård- och omsorgssektorn från kommunerna till de nya välfärdsområdena 1.1.2023.

Det är en förändring som första gången under den tid som kommunerna existerat i sin nuvarande form, det vill säga sedan slutet av 1860-talet, innebär att kommunernas lagstadgade uppgifter inte ökar utan minskar.

Utvecklingen av de kommunala verksamheterna har däremot inte stannat av, men uttrycken för det nya kan vara svåra att få syn på, eftersom de mer sällan resulterar i nya byggnader.

Här följer därför ett antal tips om vad det kan löna sig att hålla koll på om man vill förstå kommunens förändrade roll i samhällsorganisationen.

Kommunhuset, alltså förvaltningsbyggnaden, finns nödvändigtvis inte längre. I till exempel Pyttis har kommunen sålt kommunhuset och hyrt in sig i ett kontorshotell.

Kommundirektören konstaterade i en intervju att kommunhusets tid som statussymbol är förbi, men det är också ett faktum att många kommuners förvaltningspersonal krympt eller kommer att krympa i och med reformerna.

En stark trend inom den kommunala förvaltningen är att kommunikationsavdelningarna vuxit. Kommunikationens ökade betydelse syns inom alla samhällssektorer, eftersom ledarskap och kommunikation hör ihop.

I det kommunala beror kommunikationsavdelningarnas tillväxt också på att kommunallagen förutsätter större öppenhet om vad som är på gång.

Till det här kommer att kampen för att attrahera nya invånare och behålla de gamla gjort platsmarknadsföring och varumärkesbyggande till ett inslag i många kommuners dagliga verksamhet.

Spana bara in någon av bussarna i Åbo! Ganska ofta är de tejpade med uppmaningar att flytta till Somero, Kimitoön, Loimaa eller någon annan mindre ort.

Inom de verksamheter som funnits länge förändras sättet att arbeta. I början av augusti trädde lagen om utvidgad läroplikt i kraft

Ett konkret uttryck för de nya förpliktelserna är att läromedlen i gymnasier och yrkesskolor ska vara gratis, vilket i sin tur resulterat i att kommunerna bland annat beställt in stora mängder bärbara datorer till de studerande.

I ett reportage om den nya gymnasiebyggnaden i Petalax förevisar rektorn stolt ett rum som är byggt med tanke på de krav som de digitala studentskrivningarna ställer.

Alla el- och datauttag i det rummet är symboler så goda som några andra för de innehållskrav som ställs på kommunala verksamheter på 2020-talet.

Den som söker ett synligt uttryck för kommunens förändrade roll kan spana efter en motionstrappa. Runt om i landet bygger kommuner motionstrappor i anslutning till slalombackar, gamla avstjälpningsplatser eller andra naturliga höjder.

I Pargas är det för all del Väståbolands företagare som bygger Hundbanans motionstrappa med stöd av Leader-pengar, men trenden är den samma.

Kommunens skyldighet att främja invånarnas hälsa finns kvar trots att kommunen om ett drygt år inte längre ansvarar för vården.

Därför letar kommunerna efter nya sätt att stimulera kommuninvånarna att röra på sig och därför byggs det motionstrappor och utomhusgym i en rasande fart.

Om några år kommer motionstrapporna att stå kvar som synliga symboler för vad som var viktigt i den kommunala verksamheten på 2020-talet, på samma sätt som daghemsbyggnaderna speglar 1990-talet och högstadieskolorna i tegel brytningen mellan 1960- och 1970-talen.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter