Mot nya horisonter
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I tisdags förra veckan kom beskedet som många av oss på Akademin gått och väntat på, nämligen vem som beviljats Stiftelsen för Åbo Akademis finansiering som spetsenhet 2024–2028. Från rekordmånga ansökningar, hela 30 stycken, hade antalet minskats till tolv stycken i den andra och sista omgången.
En omgång som bjöd på nervig interaktion (talar för egen del) med de internationella utvärderarna i form av pitch och utfrågningsgrillning. Det blev till slut fyra forskningsgrupper som får chansen att med sitt tema och idéer stärka ÅAs forskningsmiljö, öka forskningens kvalitet och genomslag internationellt, samt förbättra konkurrenskraften om extern finansiering.
Jag är oerhört glad, stolt och upprymd att ett av de beviljade spetsforskningsenheterna är Centret för hållbar havsforskning (eng. Centre for Sustainable Ocean Science, SOS). Detta center har utvecklats ur marinbiologiforskningen vid Åbo Akademi, och specifikt ur den tvärvetenskapliga forskningsprofilen HAVET som finansierats med Finlands Akademis profileringsbidrag till universitetet.
Att Åbo Akademi nu väljer att fortsätta med en långsiktig satsning på den tvärvetenskapliga havsforskningen är mycket tacksamt och roligt. Nu kan vi nå bredare och längre. Att få en expertgranskad stämpel på ens forskning är även i sig mycket värdefullt.
Trots att är jag är partisk i saken, som den som kommer att leda centret tillsammans med min goda kollega och HAVETs styrgruppsordförande Nina Tynkkynen, vill jag dock påstå att satsningen är mycket läglig och adekvat för de miljöförändringar vi står inför och den kunskap som nu efterfrågas nationellt och internationellt.
Centret för hållbar havsforskning tacklar specifikt biodiversitetskrisen i havet. Målsättningen är att identifiera och analysera problem och lösningar relaterade till förändringar i den marina biodiversiteten, för att kunna stödja samhällets övergång till en mer hållbar framtid.
Detta gör vi genom att etablera en expertgemenskap och ett nytt tvärvetenskapligt och användarcentrerat angreppsätt, vilket betyder att vi kommer att arbeta inte bara över disciplingränserna rent vetenskapsmässigt, utan uttryckligen med intressenter och aktörer i samhället.
Vi kommer förankra centrets fallstudier och fokus i de temaområden som även FN har i sitt Havsårtionde.
Problem länkade till biodiversitetsförändringar och förlust är global sätt men även för Östersjöns och vår egen kusts del, till exempel den marina trafikens påverkan på kust- och undervattensmiljön, utbyggnaden av havsbaserad energiproduktion så som vindkraftverk, eller matproduktion på land och till havs.
Alla dessa mänskliga aktiviteter påverkar mångfalden av djur, växter och livsmiljöer och därmed de varor och tjänster som vi människor i sin tur är beroende av. En mängd olika aktörer, intressen och värderingar är länkade till problemen, vilket gör dem svårlösliga.
Att få dela spetsforskningsuppdraget vid ÅA under denna femårsperiod med de övriga tre grupperna, ledda av Jan Antfolk (Psych-AID: Psychology at the Frontiers: Asylum Interviewing and Decision-Making), Peter Nynäs (RELEX: Religion and Social Exclusion: A Cross-Cultural Approach and New Methodology) och Jessica Rosenholm (MADNESS: Materials-Driven Solutions for Combatting Antimicrobial Resistance) skall bli spännande och skoj.
Som alltid i dylika sammanhang är det tyvärr otroligt många fantastiska forskare och idéer som inte fick stöd denna gång, många som jag själv ser mycket upp till, och som jag önskar all lycka till med att omsätta och utveckla forskningsplanerna.
Det är mot nya horisonter vi alltså nu kan hissa seglen och styra skutorna, låt oss se vart det bär och vad vi hämtar hem.
Här kan du läsa fler kolumner av Anna Törnroos-Remes.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.