Minna Arve: "Det är viktigt att våga tala svenska – och inte farligt om man gör fel"

Sen en månad tillbaka är Minna Arve inte bara Åbos borgmästare utan också ordförande för nätverket Svenska nu – ett nätverk som upprätthålls av Kulturcentret Hanaholmen och som jobbar för att finska elever ska komma i kontakt med och få bättre förståelse för svenskan i Finland.

För Arve är det ett i raden av många förtroendeuppdrag, men borgmästaren säger att hon trots det inte kunde säga nej till frågan om att ställa upp.

– Först tänkte jag tacka nej, eftersom jag egentligen inte borde ta på mig flera förtroendeuppdrag. Men efter att ha diskuterat med Hanaholmens vd Gunvor Kronman om vad nätverket går ut på och vad som förväntas av mig, så kunde jag slutligen inte annat än tacka ja, säger hon.

Hon tar över ordförandeklubban efter Paavo Lipponen, och säger att en av orsakerna till att hon valde att ta på sig ansvaret också var att ge Åbo lite mer synlighet.

– Det är bra med en ordförande som inte kommer från Helsingfors som omväxling, säger hon och skrattar.

Men den främsta orsaken till att hon tackade ja var för att hon anser att det svenska språket är en värdefull del av Finlands historia och nutid och det är bra att kunna visa det.

– Jag tänkte att om jag kan vara en förebild genom att använda min inte helt perfekta svenska, så är det här definitivt en position jag borde tacka ja till.

Tre snabba frågor om svenska till Minna Arve

Att svenskan finns som en naturlig del av Åbo, trots att de svenskspråkigas antal i staden inte är så stort, anser hon är naturligt.

– Jag har alltid sagt att svenskan är en del av Åbos identitet, både förr och nu – det är alltså inte bara en historisk del av staden utan något levande.

Enligt Arve ska språkinlärningen hos barn helst börja i tidig ålder – det är också en av orsakerna till att hennes två döttrar går i språkbad – och det ska vara roligt att lära sig språket.

– När man lär sig ett annat språk, så lär man sig också delvis en annan kultur. Därför är det bra att barnen genom språkbadet också går på teater och andra kulturella evenemang. Och barnen lär sig snabbt – och dessutom vågar de prata.

Lärde sig använda svenska i Sverige

Just det att våga prata är något som Arve lyfter fram upprepade gånger.

– Det handlar inte om att man måste ha en perfekt svenska, utan bara om att man ska våga använda den. Det är ingen stor sak att säga fel och ingen blir sur.

Själv har hon lärt sig sin svenska i skolan, men det var först när hon som sjuksköterska jobbade en sommar på Huddinge sjukhus i Sverige som hon var tvungen att använda den på riktigt.

I Åbo tänker sig Arve att samarbetet mellan språkvärldarna kunde öka, speciellt i dagis- och skolåldern.

– Bara det att ha finska och svenska skolor som kanske delar skolgård vore positivt. Det kunde man göra redan i dagisarna, bara för att vänja barnen vid att det finns andra språk.

Precis som många andra är Arve av den åsikten att finländarna borde lära sig mera språk.

– Vi är ett litet land och det räcker inte ens med svenska och engelska. Du kan köpa på engelska, men för att sälja behövs andra språk och den kompetensen måste vi få.

De senaste tio åren har visat att barnen lär sig mindre och mindre språk i skolan och Arve säger att det gör henne riktigt orolig.

– Vi måste fundera över hur vi får språkinlärningen intressant, så att fler vill lära sig språk.

Arve säger att hon själv har haft oerhört stor nytta av sin svenska – speciellt i nordiska sammanhang.

– Tänker man på de nordiska relationerna så funkar det inte alls med engelska. När de övriga pratar nordiska sinsemellan så är det viktigt att vara med i den gemenskapen.

"Systemet med tjänstemannasvenskan kunde ändras"

Den så kallade tjänstemannasvenskan, som finskspråkiga läser på universitet för att få kompetens på svenska, är hon inte helt övertygad om.

– Jag förstår ju tanken bakom den och det är ju viktigt att tjänstemännen kan svenska, speciellt i tvåspråkiga regioner. Men i dag är det bara ett papper, något på betyget och betyder nödvändigtvis inte att man kan prata svenska. För att en sådan kompetens ska vara värt något så måste det vara ett bevis på verkligt kunnande. Hur man åstadkommer det är inte den lättaste frågan.

Men det finns en ljuspunkt, åtminstone för finskspråkiga från Åbo.

– Svenskan är ändå ett relativt lätt språk att lära sig, och i Turunmurre så finns många låneord från svenskan som man känner igen.

Intresserad av att läsa fler ÅU-artiklar?Första månaden bara1,00 €!Klicka här.