Förflytta dig till innehållet

Mindre delägare är oroliga eftersom Fennovoimas kärnkraftverk i Pyhäjoki försenas och blir dyrare – ”Faran föreligger att det skenar i väg”

Fennovoima/Pressbild
ett stort område med natur och hav i bakgrunden
Fennovoima hoppas kunna få byggtillstånd under sommaren 2022, varpå anläggningsbygget kan börja sommaren 2023.

Bygget av Fennovoimas nya kärnkraftverk Hanhikivi 1 i Pyhäjoki försenas och kostnaderna stiger.

Det senaste budet från Fennovoima är att man förväntar sig få byggnadstillstånd under sommaren 2022, varpå anläggningsbygget kan börja sommaren 2023. Anläggningen ska vara klar för kommersiell elproduktion 2029.

Det innebär en försening på fem år.

Fennovoima lämnade in en uppdaterad bygglovsansökan till Arbets- och näringsministeriet förra veckans onsdag.

— Det är ingen hemlighet att vi har haft betydande förseningar, säger Joachim Specht, vd för Fennovoima, under bolagets informationstillfälle på onsdagen.

— Det är förstås en krävande och spännande tid i projektet. Men vi är övertygade om att vi kommer att kunna leverera, fortsätter Specht.

Fennovoima
Joachim Specht, vd för Fennovoima, säger att sanktionerna mellan USA, EU och Ryssland för tillfället inte påverkar projektet och att de hoppas att det inte kommer att göra det i framtiden, trots att risken finns.

Enligt bolaget är orsaken till förseningen bland annat att det har tagit längre tid än väntat att få allt att nå upp till de finländska kraven, men även några problem i distributionskedjan.

Samtidigt uppger Fennovoima att kostnaderna för kärnkraftverket stiger med nästan en miljard. Kostnaderna väntas nu bli 7–7,5 miljarder euro. Ökningen beror främst på förseningar i samband med tillstånden.

Sälja andelar

Förutom flera finländska storföretag är det många mindre lokala energibolag och kommuner som är med i projektet genom sina andelar i till exempel Katternö Kärnkraft Ab och Finska Kraft Ab som är delägare i Fennovoima.

Både Nykarleby och Raseborg har beslutat att sälja sina andelar i Fennovoima, men köpare av aktieandelarna har inte hittats.

— Vi har ett statsfullmäktigebeslut från 2013 om att sälja andelarna, men vi har inte aktivt försökt sälja dem och inte hört av någon köpare heller, säger Ragnar Lundqvist, Raseborgs stadsdirektör.

Raseborg har hittills satsat en halv miljon euro i projektet. Lundqvist säger att Fennovoima borde hålla tidtabellen.

— Det bådar inte gott för framtiden att projektet försenas med fem år och att kostnaderna ökar. Faran föreligger att det skenar i väg.

Lundqvist säger att han inte tror att Raseborg skulle ha gått med i projektet i dagens läge.

— Stadens strategi att vi ska vara koldioxidneutrala 2035 och trots kärnkraft på sätt och vis är koldioxidsnålt är vår strategi att gå mot mera förnybara energikällor.

Lundqvist säger att det även finns en viss osäkerhet med tanke på projektet eftersom relationen mellan Ryssland och EU är spänd.

— Det kan ha inverkan på hela projektet eftersom fler sanktioner kan sättas in mot Ryssland, vilket kan ha politisk inverkan på Finland, även om Finland har goda relationer österut och västerut.

Fennovoima

Fennovoima ägs till 66 procent av Voimaosakeyhtiö SF och 34 procentav RAOS Voima.

RAOS Voima är ett finländskt dotterbolag till den statliga ryska koncernen Rosatom som levererar anläggningen.

Voimaosakeyhtiö SF ägs av ett flertal finländska företag, bland dem Fortum, Outokumpu, Vanda Energi, SSAB, SRV, Katternö och lokala energibolag.

Sanktionerna påverkar inte

Joachim Specht säger till SPT att varken situationen i Ukraina eller sanktionerna mellan USA, EU och Ryssland för tillfället påverkar projektet och att de hoppas att det fortsätter så.

— Vi kan inte påverka den globala politiken och vi följer med läget. Det är en potentiell risk. Jag vill understryka att det inte är ett finskt-ryskt projekt, utan ett internationellt projekt.

Specht säger att kraftverket kommer vid rätt tidpunkt, eftersom behovet på elektricitet ökar.

— En stor del av Finlands energi köps in från Sverige och Ryssland. Det här kraftverket planeras ha en livstid på minst 60 år. Förhoppningsvis blir det ett hållbart och pålitligt tillskott till Finland.

Trots förseningarna menar Specht att Fennovoima har haft ett framgångsrikt år och nått sina mål med Hanhikivi 1.

— Vi vill fortsätta så här under resten av året. Vi förbereder oss för byggfasen med alla tillstånd och arbetare och fortsätter arbetet på Hanhikivi-udden.

Utgrävningarna fortsätter till slutet av året, uppger Specht.

Tillstånd av Strålsäkerhetscentralen

Innan bygget kan inledas måste Strålsäkerhetscentralen (Stuk) ge en positiv säkerhetsbedömning. Stuk väntar på att planerna för kraftverket ska bli färdiga, så att de kan göra en bedömning av kraftverkets säkerhet.

Janne Liuko, chef för anläggningsverksamhet, säger att det har gått långsammare än de har önskat.

— Vi strävar efter att leverera det sista till Stuk och lösa frågor som fortfarande är öppna som rör tillstånden i slutet av det här året, säger Liuko.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *