Förflytta dig till innehållet

Matpriser i kristid – handeln håvar in den största andelen

Åbo Underrättelsers logo

Priset på mat. Matpriserna har enligt officiella beräkningar stigit med 11–12 procent under den senaste tiden, i genomsnitt. För fiskens del påvisar undersökningar att höjningen skulle vara upp till 40 procent.

Man bör vara uppmärksam på när det gäller livsmedelspriser överhuvudtaget att konsumentpriset alltid stiger mer än producentpriset. Prishöjningar innehåller en hel del psykologi, speciellt nu när vi lever i en krigsekonomi.

Man höjer priserna mer än vad som är motiverat eller relevant med hänvisning till rådande krissituation.

Även om producentpriserna på lantbrukssidan i någon mån har stigit så räcker det inte till för att täcka de höjda kostnaderna för produktionsinsatserna.

Det är uppenbart att den gamla utsagan att den starke vinner, verifieras. Det är i verkligheten två kedjor i detta land som behärskar handeln med livsmedel nämligen K och S- gruppen. Om man tittar på deras resultatnivå för fjolåret och början av detta år kan konstateras att de presenterat historiskt sett rekordresultat detta i ett läge när producenterna kämpar för sin existens.

Handelns marginaler är över stora. Jag ska påvisa detta genom några exempel från fiskhandeln.

I en affär begärde man 44,95 euro per kilo för sikfilé, medan handeln betalar 17–19 euro per kilo till den som filear siken.

Om det är frågan om odlad sik får odlaren cirka 10–11 euro per kilo för hel sik och för nätsik får fiskaren cirka 6–7 euro för hel sik.

Priset i affären innehåller mervärdesskatt.

Abborrfilen kostade också 44,95 per kilo innehållande mervärdesskatt. Den som filear får 18–20 euro per kilo.

Fiskaren får endast 3,50–4 euro per kilo. Det råder inget tvivel om att den som är sist i kedjan, handeln, håvar in den största andelen.

Handeln äter en större del av brödkakan än vad som kan anses vara rimligt. För en tid sedan stod en Keskodirektör i tv och framhöll att man tar ansvar för att den inhemska livsmedelsproduktionen ska överleva eftersom det är viktigt i kristider.

Detta har med emfas påvisats konkret nu när det råder krig i Europa. Keskodirektören talade också om att de fria marknadskrafterna ska råda. Man kan fråga sig hur fria de är när två har kunnat uppnå en monopolställning.

Många lantbruksministrar och andra politiska beslutsfattare har många gånger talat om att livsmedelhandelns monopolsituation ska brytas.

I själva verket saknar man instrument för att åstadkomma detta i nuvarande läge. K-S-gruppen kommer man inte åt att diskutera med på ett konkret plan.

Konsumentorganisationerna är helt tandlösa. Odlarnas intresseorganisationer är i det närmaste rädda för handeln. Politikerna är oeniga om man börjar diskutera i konkreta termer.

Olof Öström
Tavastehus

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter