Kim Lund 26.02.2023 05:00

Var håller alla män hus? Det frågade sig många kvinnor efter det slutsålda K45-diskot i Åbo för en månad sedan och som ÅU skrev om den 5 februari.

På Facebook skev en kvinna att 90 procent av gästerna på diskot var kvinnor, ”om man som singel sökte sällskap, var det här inte det rätta stället”.

Några kvinnor som jag intervjuade sade: Inte är vi ute efter män, men det skulle vara trevligt med lite jämnare fördelning, nu är 75 procent kvinnor. Jag fick också ett mejl av en kvinna i 50-årsåldern. ”Du skriver att det inte fanns många män på plats. Faktiskt, var är alla män”?

Jag blir nyfiken och bestämmer träff med tre medelålders kvinnor och en man för att höra om de har några svar. (Intervjuerna publiceras i skilda artiklar).

En av kvinnorna jag träffar är 41-åriga Mari Jokiranta, hon är utbildad psykolog och jobbar inom it-branschen. Vi träffas över en lunch på restaurang Hügge där Mari beställer en ugnsfetasallad med picklad fänkål och rödlök.

Senast hon hade ett längre förhållande var för åtta år sedan då hon var sambo med en man. Sedan dess har hon haft några förhållanden av varierande längd, nu lever hon ett gott liv som singel.

När jag går ut är det mest kvinnor i farten, det märks på lunchrestaurangerna, kaféerna och barerna. De offentliga rummen är väldigt feminina.

Mari har erfarenhet av både dejtingappar och utelivet i Åbo. Ingendera får några höga poäng.

– Människor i min ålder, 35–45-åringar, faller mellan två stolar och det finns få ställen i stan för oss. Nattklubbarna har en yngre publik och för vår generation finns inte så många alternativ. När jag går ut är det mest kvinnor i farten, det märks på lunchrestaurangerna, kaféerna och barerna. De offentliga rummen är väldigt feminina.

På frågan vad det här beror på har Mari inget klart svar. Kanske är det inrotade heteronormativa sociala mönster och beteenden som spökar i bakgrunden, funderar hon. Männen går till puben och dricker öl i stället för att sippa vin och äta middag på en trendig restaurang.

Eller så är det helt enkelt så att kvinnor har ett rikare socialt liv och att tröskeln att ringa varandra och fråga om man ska ses över en lunch eller en kaffe är lägre än för männen. I Åbo finns inte heller sådana mötesplatser där folk av olika ålder, kön, sexuell läggning och kulturell bakgrund kan mötas, säger Mari.

– Till exempel i Berlin och Tallinn finns det gamla industriområden som har blivit som smältdeglar för alla slags människor. Där ordnas konserter, där finns restauranger och bryggerier, helt enkelt en kombination av olika element som skapar trivsel för människor med olika behov och intressen.

– Om Åbo vill vara en demokratisk stad borde någonting liknande finnas också här.

Kim Lund

Den ålderns män och kvinnor som vi talar om är dessutom ofta mitt i livet. Det kan vara småbarn, ett hektiskt arbetsliv och en kalender som är fullbokad med hobbyer och aktiviteter.

Det finns inte tid och ork att se vad omvärlden har att bjuda på. Därför är det bekvämare att sitta i soffan och svajpa höger eller vänster.

– Det är sorgligt när människor inte längre möts i det verkliga livet. Spontana och slumpmässiga möten då man kanske träffar sin brorsans vän eller någon bekants bekant händer inte längre. Jag minns inte ens när jag skulle ha träffat en intressant man helt ex tempore.

Nu sker en stor del av det sociala umgänget och kontaktsökandet i stället på sociala medier och dejtingappar där i synnerhet kvinnorna kan välja och vraka bland potentiella dejtingkandidater.

Enligt statistik från bland annat den amerikanska webbplatsen Businessofapps är 75 procent av Tinderanvändarna män.

Mari har träffat flera intressanta och trevliga män på dejtingapparna, men nu har hon tröttnat och raderat dem.

– Att internationella storföretag som bara vill tjäna pengar har blivit mötesplatser är galet och oetiskt. Den digitala dejtingvärlden är hård, tidvis inhuman, och påminner om en boskapsmarknad.

Kim Lund
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln