Förflytta dig till innehållet

Många unga väntar sig att bli utbrända på ett framtida jobb — har vi råd med ungas dystopiska bild av arbetslivet?

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.


För en månad sedan publicerades Ungdomsbarometern från år 2019. Frågeundersökningen besvarades av närmare 2000 unga och handlade om arbete.
Resultaten av undersökningen var på många sätt lovande; de visade bland annat att unga ser fram emot att börja arbeta och att det är få som anser att det är omöjligt att kombinera karriär och barn.
Det finns mycket i resultaten som tyder på att unga har en positiv bild av arbetslivet, men det finns också en mörkare underton. Av pojkarna anser 59 % att arbetslivet idag kräver så mycket av arbetstagarna att många blir utslitna i förtid. För flickor är motsvarande siffra 84 %.
Siffrorna är skrämmande höga – samtidigt förvånar de inte mig. Bland unga vuxna har oförmågan att arbeta på grund av psykisk ohälsa ökat under 2000-talet. Enligt den hälsoundersökning som utfördes för högskolestuderande år 2016 upplevde en tredjedel av studerande en hög nivå av stress och var tionde var i hög risk för utbrändhet.
År 2019 angav ca 16 % av unga i åk 8–9 samt i gymnasiet och ca 8 % av studerande i yrkesskola att de lider av skoltrötthet och ännu fler angav att skolarbetet utmattar. Även om majoriteten har fått stöd i skolan och av familj och vänner är det för många som anger att de inte fått den hjälp de behöver. Vi har ett växande antal unga och unga vuxna som inte mår bra.
Den nationella strategin för psykisk hälsa som publicerades i februari prioriterar barns och ungas psykiska hälsa i vardagen. Strategin lyfter fram psykisk hälsa som en resurs som man bör ta hand om och investera i. Det är viktigt, för då unga bränner ut sig och hamnar utanför arbetslivet påverkar det deras arbetsförmåga och hälsa i en lång tid framöver.
I ett land som Finland, där unga blir allt färre och de äldre allt fler, har vi inte råd med att någon blir lämnad utanför och utan hjälp.
Trots att orsakerna bakom utmattning i arbetet är många, är det vanligt att det är en motiverad och passionerad arbetstagare som blir utmattad. Stress, orimliga krav eller för många arbetsuppgifter kombinerat med för lite tid och stöd kan leda till att samvetsgranna arbetstagare bränner ut sig.
Då restriktionerna på vardagen infördes som en följd av coronaepidemin drog en av mina kompisar en suck av lättnad. Hens stressrelaterade migrän har försvunnit nästan helt och hens övertidstimmar har minskat enormt. Det är tragikomiskt, men pandemin kan tillfälligt ha räddat hen från att gå in i väggen.
Resultaten i Ungdomsbarometern speglar både den verklighet som unga ser i vardagen, men också de förväntningar som unga har på framtidens arbetsmarknad. Att flickor i mycket större utsträckning jämfört med pojkar anser att arbetslivets krav sliter ut arbetstagare i förtid är en indikator på att arbetslivet fortfarande inte är jämställt.
Resultaten om hur unga mår bör få oss alla att stanna upp och tänka på vad det beror på. Det är en fråga för oss alla. Vad vi kan göra på arbetsplatsen, i skolan eller i samhället i stort för att främja psykisk hälsa och undvika utmattning?
Helmi Andersson
studerande, studentkårsaktiv, Åbo Akademi

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter