Förflytta dig till innehållet

Magma: Svenskan behöver positiv särbehandling i Finland

Mikael Sjövall/SPT
Plastankor.
Den finlandssvenska ankdammen krymper och antalet finlandssvenskar blir allt färre. Magmas senaste rapport efterlyser nya språkstrategier för att vända trenden.

Satsa på svensk integration av invandrare, inför positiv särbehandling av svenskan och utse en språkombudsman. Bland annat det här föreslår den politiske rådgivaren Johan Häggman i en ny rapport om språkliga strategier , som ges ut av tankesmedjan Magma.

— Vi har ett bra regelverk och en stark lagstiftning som skyddar svenskans ställning, men det räcker inte. Svenskan trängs trots det undan i Finland, säger Johan Häggman.

Han hänvisar bland annat till den demografiska utvecklingen som innebär att antalet finlandssvenskar blir allt färre. Orsakerna till denna utveckling stavas förfinskning, assimilation, låg nativitet och utflyttning till Sverige.

— Det finns många exempel där språkliga minoriteter i andra länder har lyckats vända trenden i en positiv riktning. Vi borde tillämpa lärdomarna av dessa strategier i Finland, säger Häggman.

En man med sjö eller hav i bakgrunden.Mikael Sjövall/SPT
”Den demografiska utvecklingen skapar oro med tanke på Finlands framtid som tvåspråkigt land”, säger Johan Häggman, politisk rådgivare och upphovsman till Magmas senaste rapport om språkstrategier.

Bryssel stärkte flamländskan

Han lyfter bland annat upp Bryssel, Kanada, Katalonien och Baskien som föredömen och räknar upp en lång rad språkliga solskenshistorier som illustrerar trendbrott.

— Flamländskan återfick sin popularitet i Bryssel från och med 1970-talet då allt fler invandrare, tack vare aktiva kampanjer, valde att sätta sina barn i flamländska skolor, vilket har stärkt det nederländska språkets ställning i Bryssel, säger Häggman.

De flamländska skolorna i Bryssel backas upp ekonomiskt av Flanderns politiska etablissemang, som bland annat betalar högre lön till de lärare som väljer att jobba i en flamländsk skola. Strategin är ett välfungerande lockbete i rekryteringen av kunnig personal.

— Vi måste lyfta blicken. Om vi fortsätter som tidigare och inte ser över vår språkpolitiska strategi kommer svenskan att marginaliseras ytterligare, säger Tom Moring, professor emeritus och expert på minoritetsspråk.

Moring är en av de experter som Magma har konsulterat inför lanseringen av rapporten på onsdagen.

— Häggmans rapport visar att det finns framgångsrika språkstrategier som inte har testats i Finland. Den positiva särbehandling av officiella språk i minoritetsställning som används i Belgien, Schweiz, Luxemburg, Kanada och på Irland kunde tillämpas också hos oss, säger Moring.

man med kostym och glasögon.Mikael Sjövall/SPT
”Den positiva särbehandling av officiella språk i minoritetsställning som används Belgien, Schweiz, Luxemburg, Kanada och på Irland kunde tillämpas också hos oss”, säger Tom Moring, professor emeritus.

Franska utanför Québec

Häggman lyfter fram den kanadensiska språkpolitiken som går ut på att främja det franska språkets ställning i hela landet, även i de provinser som är enspråkigt engelska.

— Regeringen vill på det här sättet visa att det talas franska i hela landet, inte bara i Québec. Genom att göra det vill man övertyga den engelskspråkiga majoriteten att franskan ska förbli ett jämbördigt nationalspråk, säger Häggman.

Enligt Häggman saknas den här ambitionen på regeringsnivå i Finland.

— Uppdateringen av vår nationalspråksstrategi handlar mycket om att bevara status quo. Jag skulle gärna se att man tar ut svängarna.

Häggman tilltalas bland annat av tanken att inrätta ämbetet som språkombudsman enligt slovakiska förebilder. I Slovakien har språkombudsmannen befogenheter att tillgripa sanktioner om myndigheterna inte ger service på ungerska såsom lagen föreskriver.

Ett annat förslag som nämns i rapporten är vikten av att välkomna finskspråkiga barn till de svenska förskolorna. Häggman vill även satsa mer på svenska språkbadsklasser i finska skolor.

— På det här sättet skulle vi få en större andel tvåspråkiga landsmän som har ett gott öga till svenskan eller rentav ser sig själva som finlandssvenskar, säger Häggman.

Reform av språkvalet

Häggman vill också väcka en debatt om språktillhörighet. Som det nu är tillämpas kriteriet modersmål i valet av språk i folkbokföringen.

— Varför inte tillämpa principen att alla som kan svenska kan räknas som svenskspråkig? Den här principen tillämpas i till exempel i Baskien, Katalonien, Wales och Irland, säger han.

Ett annat förslag berör tillgången på språkkunnig personal i statliga och kommunala ämbetsverk.

— I Sydtyrolen i Italien kvoteras tjänstemännen på ämbetsverken i enlighet med språkgruppernas styrkeförhållanden i förbundslandet. På det här sättet ser man till att det alltid finns tjänstemän som kan tyska, italienska och ladinska, säger Häggman.

Han drar en parallell till den finländska verkligheten.

— Finlandssvenskarnas dilemma är att vi har starka rättigheter som ofta inte förverkligas i praktiken för att motparten inte behärskar svenska. Kvoteringen skulle se till att det alltid finns tillräckligt med personal som kan svenska, säger Häggman.

Vem är det som ska främja de åtgärdsförslag som du räknar upp i rapporten?

— Svenskfinland saknar ett telefonnummer. Ingen institution har direkt ansvar för språkplaneringen. Folktinget borde tillsammans med de finlandssvenska fonderna diskutera vilka nya språkstrategier som behövs för att främja svenskans ställning och vilka aktörer som ska verkställa reformerna.

Plock ur rapporten

Svenskan i Finland har tappat terräng medan andra minoriteter i Europa och Kanada har klarat sig bättre.

Finland måste satsa på språkplanering enligt förebilder i Katalonien, Baskien, Galicien, Wales och Sydtyrolen om vi vill stärka svenskans ställning i Finland.

Finland kunde införa valkretsar enligt språk och bestå av två valkretsar i stället för en i samband med Europavalet.

Det finns inte något motsatsförhållande i att ha flera jämbördiga nationalspråk och aktivt främja det mindre av dessa.

I Kanada förekommer en positiv särbehandling av franskan, i Belgien främjar man det tyska språket, i Schweiz gynnas italienskan och rätoromanskan, på Irland främjar man iriskan och i Luxemburg gynnas luxemburgiskan.

Öka resurserna för de svenska skolorna. Nya svenska skolor kunde etableras på helfinska orter.

Locka tillbaka utflyttade finlandssvenskar med hjälp av ekonomiska incitament.

Stärk satsningarna på svensk integration av invandrare.

Mikael Sjövall/SPT

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter