Förflytta dig till innehållet

Lundobo skrev bästa uppsatsen i svenska

Joona Niittumäki från Lundo belönades för årets bästa svenska uppsats i en tävling för finskspråkiga abiturienter. Foto: Mikael Sjövall/SPT


Årets pennfäktare heter Joona Niittumäki. På måndagen belönas han med första pris i en uppsatstävling på svenska för finskspråkiga abiturienter.
Vi träffas på Karelenhuset i Kottby i nordvästra Helsingfors. Joona Niittumäki har hakat på en exkursion som har ordnats av släktföreningen Korventausta. De egna rötterna intresserar, liksom den mångspråkiga omvärlden.
– Då jag gick på tredje klass i lågstadiet åkte vi med familjen till Sverige på semester. Redan då bestämde jag att jag skulle läsa lång svenska från och med fjärde klass, berättar han.
Joonas uppsats handlade om nyttan med att kunna svenska och utgick från den förhandsbestämda rubriken Att kunna svenska ute i världen – vilka dörrar öppnar det?
Vad kom du fram till?
– Svenskan öppnar många dörrar i andra nordiska länder och gör det lättare att studera vid universitet i Sverige. Svenskan behövs också i arbetslivet. Vi bor i ett tvåspråkigt land så visst är det bra att kunna svenska.
Hur håller du din svenska levande i vardagen?
– Jag tittar mycket på svenska filmer och följer regelbundet med Svenska Yle på webben.

En barndomsresa till Sverige väckte intresset för språket, säger Joona Niittumäki från Lundo. Foto: Mikael Sjövall/SPT


Joonas familj är helt finskspråkig och hans kontaktytor till de svenska sfärerna i tvåspråkiga Åbo är få. I hemkommunen Lundo hörs knappt någon svenska och i det egna gymnasiet Turun klassillinen lukio är det endast två elever som talar svenska där hemma.
– Jag tycker att det har varit lätt att lära sig svenska. Vi har en väldigt positiv och liberal atmosfär i vår skola, vilket uppmuntrar till studier i andra språk.
Joona har stiftat bekantskap med den nordiska språkfamiljen på nätet. Rikssvenskan vållar inga problem, norskan verkar begriplig i skriven form, men danskan är enligt honom rena rama hebreiskan, med undantag av några ord som låter bekanta.
Förstår du dialektala varianter av den svenska som talas i Finland?
– De österbottniska dialekterna kan ibland vara svåra att förstå, men till exempel den svenska som talas i Åbolands skärgård i Nagu, Korpo och Houtskär är hur lätt som helst att begripa.
Hur är det med de grammatiska stötestenarna?
– Prepositionerna är svårast. Och så har jag alltid svårt att hålla reda på pronomina han och hon. Till all lycka finns det nu för tiden det lilla ordet hen som kan använda sig av.
Uppsatstävlingen på svenska för finskspråkiga abiturienter arrangeras av Svensklärarna i Finland och backas upp av Svenska kulturfonden. Tävlingen har i praktiken gått till så att gymnasiernas svensklärare har valt respektive skolas bästa bidrag, som sedan har skickats till föreningen Svensklärarna i Finland, som i sin tur har utsett de texter som deltog i finalen.
Lektor emerita Kerstin Salminen valde de tre bästa uppsatserna i år. Det som vägde tungt i vågskålen var ett mångsidigt och personligt innehåll, ett rikt ordförråd och varierande grammatikaliska strukturer, uppger Svenska kulturfonden i ett pressmeddelande.
I måndagens prisutdelning deltar pristagarna tillsammans med sina lärare, Kerstin Salminen och representanter för Svenska kulturfonden och Svensklärarna i Finland.
Mikael Sjövall/SPT

Tre fick pris

  • Joona Niittumäki belönas med ett stipendium på 2 000 euro. Enligt tävlingens regler kan pengarna användas till att finansiera studier vid ett svenskspråkigt universitet eller till en resa till en nordisk stad.
  • Leevi Lahtinen från Kuopion klassillinen lukio knep andra plats och får ett resestipendium på 1 000 euro till en nordisk stad.
  • Saara Haikonen från Ressun lukio blev trea. Hon får ett presentkort på 300 euro till Schildts & Söderströms.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter