Förflytta dig till innehållet

Lös kommunikationsproblem – spela mer bridge på arbetsplatsen!

man med ljusblå skjorta uppknäppt

Läs gärna delar av kolumnen som en allegori. Överför det du läser till andra sammanhang, till andra språkspel (jämför med Wittgenstein).

Även om man är hyfsat insatt i ett språkspel kan man bli överraskad.

Efter 20 plus år på Novia – sjöfart, Aboa Mare, använde min kollega ordet ”depth” (djup) på ett sätt som gjorde mig lätt förvirrad: jag spelade ”navigations-spelet” medan han spelade ”skeppsbyggnads-spelet”. Vår kommunikation misslyckades.

Inom språkspelet ”sjöfart” strävar man till ett begränsat och exakt sätt att uttrycka sig.

Man undviker tvetydigheter som ”du kan ta den farleden” (kan uttrycka både förmåga och tillstånd).

I exemplet är det endast ett ord som ska undvikas, men också tonfall är av betydelse: ”han är en man, men ingen man” (lägg in ordet ”riktig” framför det andra ”man” så upplever du nog skillnaden).

Sådana nyanser försvårar vårt kommunicerande med varandra. Den som vill prova på dialog på ett nytt sätt, utan att ge sig in på att lära sig ett helt språk med dess oändliga möjligheter, kan prova på kortspelet bridge.

Här en beskrivning av bridge som kommunikation, i mer språkvetenskapliga termer.

Bridge innefattar ett minimalistiskt språk och spelet följer sin egen grammatik.

I bridge har man alltid en partner och dialogen med hen är avgörande för hur bra man lyckas i tävlingar.

Varje spelare har ett mycket begränsat antal morfem (”ord”) att tillgå, 13 kort. Med ordningen man använder korten i, kan man ge information till sin partner.

Eftersom ”ordförrådet”, de 13 korten, är mycket begränsat finns ett stort tolkningsutrymme – man måste vara lyhörd för sin partner och tolka hens meddelanden i kontext, pragmatiskt.

Parentes: innan själva spelandet, läggandet av korten, görs en budgivning vilken kan studeras semantiskt: ”vad exakt betyder ett bud?”. Här finns en skillnad mellan bridge och pidro, var buden inte har en bestämd innebörd utöver det som budet förpliktar till.

Som ni kanske gissar är det många äkta par som väljer att inte spela tillsammans – kommunikation är sällan enkelt. Spelandet kan fungera som en lektion i att verkligen lyssna på den andra! Mer bridge på arbetsplatserna?

Viktigt att notera är, att allt man ”säger” i bridge är öppet och ska kunna förstås av motståndarna. Ifall man misstänker motståndarna för dubbelspel – säger en sak, men menar en annan – kallar man på ”domaren” och får ett domslut.

Man får inte hosta en gång för varje äss man har.

Öppenhet garanterar fair play – må den bästa vinna!

Den bästa blir den som lyckas kommunicera med sin partner i en komplex men ändå begränsad och ”grammatiskt” korrekt kontext. I bridge ingår förstås också t.ex. tolkning av data och logik. 

För att meningsutbytet, och spelet, skall fungera, bör öppenhetskravet följas.

Eftersom alla spelare i bridge har tillgång till exakt samma information råder ett slags rättvisa.

Allas mål är uttalat och tydligt, ingen har en dold agenda, ingen står i maktposition gentemot den andra och ”extra-semantiska” tecken ss. titlar, slipsar eller höjda röster förekommer inte.

På så vis är bridge jämlik kommunikation och visar också varför informationsutbyte i organisationer är komplicerat: olika tillgång till information, olika agendor och maktpositioner kryddar och försvårar ”spelet”.

Det tar länge att bli bra på bridge, och ändå är kommunikationen där mycket begränsad – hur lyckas man i din organisation?

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter