Lite tur och ganska mycket skicklighet
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I slutet av september är det som om en våg går genom forskarsamfundet i Finland. En suck. Det är så många som pustar ut. Av lättnad, av frustration, och av stolthet. Så många som tillbringat så många timmar, dagar, och veckor på att skriva sin ansökan till Finlands Akademi. Vissa har nyligen försvarat sin avhandling och vill ta nästa steg, andra är etablerade professorer, och alla gör sitt bästa för att klara sig i den benhårda konkurrensen.
Finlands Akademi är en expertorganisation för forskning och vetenskap. En av organisationens uppgifter är att bevilja finansiering för vetenskaplig forskning på basen av öppen ansökan och konkurrens. Finlands Akademi omfattar alla vetenskapsgrenar och målet är att finansiera högklassig och ansvarsfull forskning som har stort genomslag. Medel från Finlands Akademi är alltså viktiga på många plan, både för den individuella forskaren och för universiteten som helhet.
Jag måste ju skicka in min lottokupong, sade min kollega när vi diskuterade årets utlysning. För så känns det – du jobbar hårt men chanserna att få finansiering är mycket små. Man måste ha tur. Men det är bara halva sanningen. För att turen ska få spela en roll behöver ens ansökan vara väldigt, väldigt bra. Den ska vara så bra att den placerar sig i toppskiktet av ansökningarna. För inte ens då är det sagt att den blir finansierad, då inte ens alla av de bästa tilldelas pengar.
I USA blåser Biden på med massiva ökningar i finansieringen av forskning och utveckling; för grundforskning, tillämpad forskning, teknologi och innovationer. Sverige likaså – där beräknas utgifterna för utbildning och universitetsforskning öka med 12% över de kommande åren. Hur ser det ut här hemma då? I Finland är regeringsprogrammets mål att höja forsknings- och utvecklingsverksamhetens andel av bruttonationalprodukten till 4%. Vi låg ganska nära år 2009 men sedan dess har vi halkat ner under 3%.
Det verkar som om vi i själva verket med nöd och näppe håller kvar det lilla vi haft. I augusti presenterade Finansministeriet ett budgetförslag som skulle minska finansieringen till Finlands Akademi med ca 40 miljoner euro. Visst kan jag tycka att det är en idé att koppla loss forskningsfinansieringen från intäkter från penningspel, men då det redan i år i samband med vårens ramförhandlingar hade beslutats om en nedskärning på 35 miljoner euro i den forskningsfinansiering som delas ut via Akademin, så var det ju alldeles klart att man nu går helt emot det som uppges i regeringsprogrammet.
Som tur var kom regeringen på andra tankar och beslöt att slopa de planerade nedskärningarna i Finlands Akademis forskningsfinansiering för 2022. Det var en viktig signal att nedskärningarna drogs tillbaka. Samtidigt är det oroväckande att nedskärningar ens föreslogs och faran är inte över. Det är nämligen ännu oklart vad som händer med de nedskärningarna som är tänkta för 2023 och därefter, och vi får vänta till våren med att se vad som händer.
Om du är intresserad av att veta mera om olika slags forskning som Finlands Akademi finansierar kan du bekanta dig med #minätutkin där tusentals forskare i Finland kort beskriver sina projekt. Du kommer att få se ett diversiferat och inspirerande fönster in i forskarvärlden.
“Vårt hav i förändring” är en serie kolumner skrivna av forskare i Miljö- och marinbiologi, samt profileringsområdet Havet, vid Åbo Akademi. I texterna beskrivs hur Östersjön och livet i havet fungerar och förändras, vad vi kan göra, och vad som redan görs, för ett friskare hav.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.