Förflytta dig till innehållet

Lite kyla i skogsbrandsdebatten efterlyses

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Bränderna i Amazonas har skapat undergångsstämning. Men fakta talar ett annat språk. Bränderna påstås bidra till klimatkatastrofen, men en enkel beräkning visar att Brasiliens regnskogsbränder bidrar med maximalt 2 procent netto av årets globala utsläpp av koldioxid. På bilder som visar röken över Amazonas ser det ut som om hela regnskogen skulle brinna. Men under de senaste åren har mindre än 0,2 procent av skogsarealen skövlats per år, och i år kan det vara fråga om storleksordningen 0,3 procent. Fortfarande är över 80 procent av Amazonas regnskog i naturtillstånd.
Brasilien har under många år skapat stränga regler och övervakningssystem för att minska på avskogningen, och har lyckats bra. Sedan toppåren i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har avskogningen minskat med över 70 procent (!) samtidigt som hektarproduktionen har ökat kraftigt. Regleringarna har åstadkommit missnöje vilket den nuvarande presidenten utnyttjat.
Sojan är en framgångssaga för Brasilien och sätter press på utökad odlingsareal genom att Kina och EU behöver sojan för sin köttproduktion. Speciellt kineserna är numera förtjusta i biff och har mycket pengar att köpa soja för men alltför lite egna betesmarker. Finska nötkreatur äter ingen soja, och en stor del av våra grisar matas främst med inhemskt foderspannmål.
Soja odlas främst i området 10–20 grader sydlig bredd. Utbytet har stigit från tidigare 1,1 ton per hektar till smått otroliga 3,3 ton per hektar och år. Nästan all soja är genmodifierad och inympad med kvävebindande bakterier vilket minimerar behovet av konstgödsel.
Det finns 216 000 sojafarmer i Brasilien och medelstorleken är 72 hektar. Servicenäringar och maskinindustri har skapat ett stort välstånd för miljoner människor som annars hade levt på svältgränsen, ett välstånd vi anser vara självklart, där man får äta sig mätt varje dag och man har elektricitet och modern hälsovård.
Man behöver inte försvara protesterna mot den stränga regleringen av avskogningen, men man kan förstå dem. Miljöaktivister från rika USA som anlänt med flyg och bor på luftkonditionerade hotell är inte populära på brasilianska landsbygden.
Jarl Ahlbeck

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter