Ledaren: Nästa steg är digitalt
Yle Åboland har rapporterat stort om hur invånare i så gott som hela landet kan få vänja sig vid att post i framtiden kommer att delas ut av en privat aktör. Från och med nästa sommar kan det vara sådana som sköter utdelningen också i stora delar av skärgården, enligt Yle.
Här är det ändå viktigt att notera det lilla ordet ”kan”. Om postutdelningen redan nu anses vara olönsam, så vad är sannolikheten att någon privat är redo att att axla ansvaret?
Om det inte dyker upp företagare som ger offerter för svåra rutter, är det posten som sköter utdelningen också i framtiden.
Dessutom använder sig posten redan nu av privata underleverantörer på vissa rutter, så det är svårt att se att just den här delen av refomen skulle vara så dramatisk. De som vill dela ut post ska trots allt klara av precis samma leveransvillkor som förutsätts av posten.
Reformen ska inte ha direkta följder för de dagstidningar som kommer med dagsutdelningen, på vardagar. Det här var ett tillägg som regeringen lade till då postlagen var nästan klar.
Däremot har den nya lagen såklart säkert följder för postgången för människor som bor i glesbygden. Var hittar de sig på den rikstäckande utdelningskarta som har ritats upp av Kommunikationsverket?
Det som sker är en följd av den nya postlagen, men det är EU:s postdirektiv som sätter ramarna för medlemsländernas postverksamhet. Det är därifrån som de nya frihetsgraderna för adresserad post kommer.
Utvecklingen har varit snabb. Det är inte så länge sedan postens tjänster omfattade förstaklass- och andraklassbrev, som sattes i orange eller blå postlådor. Den här uppdelningen upphörde i början av året. Och postutdelningen på tisdagar har också redan slopats.
Begreppet ”dagsutdelning” har dessutom blivit direkt vilseledande i stora delar av landet, där brevposten kanske bärs ut först på kvällen.
I många andra länder har man redan gått ännu längre. I Danmark prissattes de olika brevkategorierina så att väldigt få nu skickar något som är framme nästa vardag. De flesta danska brev kommer fram efter fem dagar.
Den som vill sända ett dyrt, så kallat kvickbrev måste gå till ett postkontor – om ett sådant ens går att hitta, för de blir allt färre – eller en postombudsman.
Frågan är om Finland går in för något som påminner om den italienska modellen. I Italien har stora områden av landet försetts med stämpeln ”besvärlig geografi”, vilket innebär att utdelningdagarnas antal kan minimeras lokalt. Det är inte svårt att gissa sig till hur ”besvärlig” vissa delar av skärgårdens kan anses vara då det fattas beslut om utdelning.
Mängden adresserad post har minskat kraftigt. Frågan är därför om reformens följder i slutändan blir så kännbara. Ett större bekymmer är förtroendet för posten. Rapporterna om kraftigt försenade eller försvunna postförsändelser – eller paket som åker absurda omvägar – har varit lite väl många de senaste åren. Det finns en kvalitetssvacka som posten måste åtgärda.
De som nu oroar sig för postutdelningen borde redan nu förbereda sig på en ännu större reform. Beslutsfattare i Finland har inte sneglat bara på de danska utdelningsdagarna, utan också på hur det offentliga Danmark helt gör sig av med papperspost.
Inspirerad av danskarna meddelade finska regeringen så här för ett år sedan:
”Elektroniska postlådor blir den primära kommunikationskanalen vid medborgarnas myndighetskommunikation i stället för pappersbrev.”
Det handlar inte om en rättighet, utan om en användningsskyldighet, enligt regeringen. Det handlar om KaPA, programmet för den nationella servicearkitekturen, och det är fritt fram att redan nu öppna ett eget ”medborgarkonto”.
I Danmark ska medborgare enligt lag ha en e-brevlåda, eftersom myndighetsposten är digital. I undantagsfall kan man få papperspost. I undantagsfall. Som undantagsfall räknas inte det att en individ inte vill bli uppkopplad. Det går ju alltid att ta sig till en sådan plats där det finns någon myndighet med en e-tjänstdator.
Det låter visserligen fint då Finlands regering talar om kundservicemodeller som stöder digitalisering, handlingsmodeller för kundvänliga och flexibla stödformer, samt jämlik tillgång och användbarhet. Följderna av obligatoriska e-postlådor i Finland är på sikt en mycket större fråga än den om hur många dagar i veckan de adresserade breven kommer att bäras ut.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.