Förflytta dig till innehållet

Låtom oss fröjdas


Det är dags att fokusera på glädje.
Känslor väller in från alla håll och kanter. För två månader sedan kände vi ovisshet över det konstiga läget och ilska över femsekunders-handtvättare.
Nu berättar många om hur de är trötta på att vara ledsna utan att ha något konkret att vara ledsen över. Vi hör om oron som förlamar och känslan av otillräcklighet.
Jag har känt saknad av nära och kära, sorg över stängda restauranger och uttråkning efter minimal omväxling i vardagen. Den motstridiga postnormala tiden vi lever i väcker starka känslor.
Känslor är i kärnan av vår mänsklighet. Likaså som förnuftet och det faktiska. Känslorna är intressanta och berör oss alla. Men kan analysering av de subjektiva flyktiga känslorna hjälpa oss?
Forskare hävdar att förståelse av känslor kan öka våra kognitiva kunskaper, beslutsfattande, relationer, psykisk och mental hälsa och kreativitet. Den listan vill man ju gärna pricka av.
Nyfikenheten över våra egna och andras känslor kan stärka oss. Som ekonom drömmer jag om att få emotionerna i mätbar form för att kunna bevisa styrkan av dem.
Men jag nöjer mig med att lämna utrymme för det subjektiva och okända. Det är nog mer fascinerande så.
Efter två månader av isolering är det främst glädje som vi törstar efter. En stor del av nöjen har blivit avbokade med evenemangen och friheten.
Det har vi sörjt och kan ha svårt att hitta alternativa glädjeämnen. Experterna hävdar ändå att glädje upplevs i små stunder som t.ex. under kaffepauser över video.
Dem har vi fått uppleva i Studentkåren. Unga framtidens ledare tenderar att vara hoppfulla. Men det tar energi att vara kreativ och hitta nya vägar.
Därför behöver vi inte bara febrilt blicka framåt utan hitta något att glädjas av i stunden. Roliga kaffestunder kan innehålla både tips på hur man får avokadon att växa och en deltagare som omedvetet närvarar på mötet efter sin dusch.
Ett annat tips till glädje är att vara tacksam över det vi har. Fota körsbären nu istället för att vänta på en ”normal” och kontrollerbar framtid.
Betrakta glimten i seniorernas ögon när de ser barnen busa i parken. Under de gångna två månaderna har jag skrattat för lärarnas påskhälsning, känt mig road av videosamtal mellan femåringar och firat goda besked efter en olycka. Allt värt att vara tacksam för.
Vi behöver inte blunda för verkligheten för att kunna känna glädje. Däremot kan glädje stödja aktivt deltagande i samhället. Det är något som syns i Åbo Juniorhandelskammare.
Åbo Juniorhandelskammare jobbar för lokala företag, planerar projekt kring hållbarhet, ordnar utbildningar och rolig samvaro för medlemmar.
Vi har delat historier om våra situationer. Hur är det att sitta fast i Spanien, kämpa för sitt företag eller att föda barn nu?
Delat skratt bidrar till delat hopp, delade upplevelser, historier och styrka. Resilienta nätverk har starka sociala band mellan människorna och broar mellan grupper. Vi hittar vår mänsklighet i våra kontakter till andra.
Fokus på glädje kan låta som naivt just nu eller tolkas som direkt ansvarslöst. Men det handlar inte om att låtsas som att svåra känslor inte existerar.
Hjärnan tolkar hotbilderna starkare än möjligheterna. Därför lönar det sig att välja oftare glädjen istället för att ständigt hålla garden uppe.
Det känns obekvämt att mjukna upp för glädjen. Det är skrämmande. Det gör oss sårbara.
Men varje gång vi tillåter oss själva att känna glädjen i stunden bygger vi resiliens och hopp. Det är modigt att välja glädje.
Låtom oss fröjdas ansvarsfullt tillsammans trots sorgerna.
Nu riktar vi blicken målmedvetet mot det roliga.
Susanna Häyry
Verkställande direktör för Åbo Akademis Studentkår
Medlem i Åbo Juniorhandelskammare r.f.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *