Förflytta dig till innehållet

Läropliktsreformen förebygger utslagning och ökar sysselsättningen

En av de största framtidsreformer som statsminister Sanna Marins regering genomför är att utvidga läroplikten från den nuvarande 9-åriga grundskolan till att också omfatta andra stadiet.

Regeringen inlämnade lagförslaget om förlängd läroplikt i oktober och det behandlades redan i riksdagen.

Enligt det nya lagförslaget förlängs läroplikten tills att den unga fyller 18 år.

De avgiftsfria läromedel som förverkligas i samband med reformen får man fram till 21 års ålder.

Reformen träder i kraft en åldersklass i taget från och med nästa år så att den första åldersklassen som lagen gäller är född 2005.

Reformen genomförs för att enbart en grundskoleutbildning inte längre räcker till att få arbete i dag, då bara cirka 40 procent av dem som enbart har slutfört grundskolan får ett arbete.

Av dem som har tagit en examen på andra stadiet hittar däremot över 70 procent ett jobb.

Syftet med reformen är också det att de ungas utbildningsnivå stiger och sysselsättningen förbättras.

Dessutom är det möjligt att fullfölja den utvidgade läroplikten till exempel i arbetslivsorienterad läroavtalsutbildning i stället för gymnasium eller yrkesutbildning.

Utan denna reform kan ungdomar avbryta sina studier för att dom inte har lust i dag, fastän det inte är ett bra alternativ att bara bli hemma och hoppa av studierna.

Vi som samhälle kan inte acceptera att ungdomar väljer att leva i samhällets utkanter.

De som har kritiserat avgiftsfria läromedel, som reformen medför för alla elever, tror att reformen orsakar nedskärningar inom utbildningen i kommunerna.

I motsats till vad Kai Sorto (Sannf.) misstänker, ersätter regeringen kommunerna för reformens kostnader till fullt belopp och reformen orsakar således inga nedskärningar.

Det är viktigt att komma ihåg att kostnaderna för läromedel utgör ett hinder för många studerande.

Enligt en utredning av Rädda Barnen upplevde nästan 60 procent av de unga som besvarade enkäten att kostnaderna på andra stadiet hade orsakat ekonomiska utmaningar för dem eller deras familjer.

Ungdomsbarometern 2017 visar att 17 procent av de unga har gallrat bort sina studiealternativ på grund av brist på pengar, och nästan hälften av de unga som saknar examen eller studieplats har varit tvungna att välja bort sina studier eller avbryta dem på grund av pengabrist.

Enligt grundlagen ska läroplikten vara avgiftsfri.

Det är klart att de unga som löper högre risk för socialt utanförskap, behöver mera stöd. Även detta ingår i läropliktsreformen, det vill säga, det finns alltid någon som tar ansvaret för den unga så att hen inte kan marginaliseras.

En ung person kommer att få stöd och hjälp för att hitta sin egen studieväg, det finns gott om alternativ. Man tillåter inte längre en endaste ungdom falla utanför utbildningen och lämnas åt sitt eget öde.

Man bör också komma ihåg att en ökning av sysselsättningsgraden med en procentenhet medför ökade inkomster på cirka 700 miljoner euro i de offentliga finanserna. Denna reform kostar dock i slutändan endast 129 miljoner euro årligen.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *