Förflytta dig till innehållet

Längtan efter mellanmänsklighet

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.


Idag för sjutton år sedan, den 20.12 2002, publicerade jag en kolumn i ÅU, precis som idag.
Temat var då ”Min julbön” och varje dag i advent förmedlade en skribent sina tankar, formulerade som mer eller mindre traditionellt religiösa böner. Min hade jag rubricerat ”En bön om mellanmänsklighet” och den färgades starkt av all dialogfilosofi jag läste just då för doktorsavhandlingen som var under arbete. Så här skrev jag då:
”Under hösten som gått har jag samlat på vackra ord om människors gemenskap i de böcker av kloka människor som jag läst. Inför julen har jag nu en liten samling ord att tänka över och dela med mig av.”
Jag har de komplicerade orden: bejaka, bemöta, besvara. Tillit, frihet, beroende. Ödmjukhet, ömsesidighet, mellanmänsklighet.
Och de vardagligt enkla, svåra orden: kärlek, godhet, mod, att se, Du
Dessa är mina vackra ord. Och du kanske har andra, lika vackra? Kanske julen är den tid då vi alla borde fråga oss vilka våra vackra ord är, och vad de egentligen betyder. Varifrån kommer de, vem ger dem deras grund? Var lever de, i världen och i mig själv? Och vart bär de, äger de kraft att förändra?
Jag stannar upp inför orden och förundras över den dyrbara gemenskap i vilken vi alla ingår som ett eget perspektiv på världen. Unika men beroende, enskilda men förenade. Så kan julen förnya orden, och världen.”
Orsaken att jag minns den här julbönen och publiceringsdatumet så tydligt är att min pappa dog samma dag. Dagen markerade början på en ny tid, en av saknad och längtan efter gemenskap, vilket bönen också återspeglar.
Under första advent i år påminde kyrkoherde Mia Bäck mig igen om den här bönen då hon i sin predikan bad oss fundera över vad och vem just vi längtar efter, och varför. Hur skulle jag önska att stora världen såg ut, och mitt lilla liv, undrade jag. Vad kan jag göra för att ändra på sånt som är skevt och orättvist och bristfälligt? Som 43 vet jag en hel del mera om längtan än jag visste vid 26, men jag vet också att jag vill och kan åstadkomma förändring. Advent handlar om längtan: vad längtar du efter?
Ruth Illman
Religionsvetare, judaistiker och föreståndare för Donnerska institutet

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter