Kupittaan Savi bröt lera på Korois fält – ”leran borde användas också i fortsättningen”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Åbo. Här om dagen kom nyheten att Åbo stad planerar att bygga bostäder på de tomma fälten i Korois.
Bostäderna ska presenteras vid en bostadsmässa år 2030.
Enligt en Yleartikel (14.3.2024) är jordmånen i området inte lämplig för småhus, eftersom den består av sulfatlera.
Jag delade artikeln i Facebook-gruppen ”Turku kuvin ja sanoin”.
Då var det en som tipsade att Kupittaan Savi brutit lera på Korois fältet för keramikindustrin.
I en Wikipedia-artikel, ”Kupittaan savirata” kan man läsa att Kupittaan Savi mycket riktigt brutit lera under åren 1925–1962 i Korois för keramikfabriken i Österås. Leran transporterades längs 600 mm:s järnväg som gick från Korois till Österås.
Sulfaten kan ha kommit från korroderade järnvägsrälsar och oljor från ”lerbässen”.
På Åbo stads kartor från år 1958 kan man se en järnväg löpa från en depå på Korois fält. Den fortsätter längs en lång bro över Aura å vid nära nuvarande Hallisbron, fortsätter slingra genom nuvarande Studentbyn via nuvarande Nummisbackens skola, fortsätter längs nuvarande Åkergatan, fortsätter över Tavastvägen och slutar vid Kupittaan Savis keramikfabrik i Österås.
Dessutom ser man några stickspår.
Ett stickspår gick längs nuvarande Hakapeltogatan till nuvarande Åbo vattenförsörjning.
I Nummisbacken finns gator och vägar som bär namn efter järnvägen. Till exempel Lerbässtigen, Drejargränden och Stenfatsgränden.
Vill Åbo bygga hus i Korois på Korois fält för bostadsmässan 2030, borde Åbo återanvända sulfatleran.
Magnus Taxell
Åbo
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.