Kryptiskt kapital
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Innerbana av Jean Lindén, ÅU
När du läser det här har bolaget Atlant startat sin ICO.
”IC…vadförnåt?” undrar du kanske.
Du är i så fall knappast ensam.
Men chansen är stor att förkortningen snart är mycket mer känd än nu.
ICO står för ”Initial Coin Offering”, på svenska ungefär ”lansering av ny valuta”. Det handlar om ett nytt sätt för nya företag att samla in startkapital från allmänheten.
Fenomenet är kopplat till den framväxande infrastrukturen med kryptovalutor, av vilka bitcoin är den största och mest kända.
Många kryptovalutor använder blockkedjetekniken som bitcoin lanserade. Förenklat handlar det om ett decentraliserat nätverk – alltså utan exempelvis en stat eller bank som mellanhand – där användarna kan skicka värde till varandra.
Värdet kan, som i bitcoins fall, helt enkelt vara valuta. Men det kan också vara andra former av överenskommelser och kontrakt.
Det är här som ICO:s kommer in i bilden. I stället för att gå igenom den komplicerade processen med vanliga aktier kan företag nu skapa digitala kontrakt som säljs i form av en coin, ett ”digitalt mynt”, till i princip vem som helst.
Den ledande plattformen för det här är Ethereum, som – för att röra till det här ytterligare – är kopplad till en egen kryptovaluta som heter ether.
Men för att återvända till bolaget Atlant. Deras affärsidé har att göra med fastighetsägande och uthyrning, och deras ICO startade klockan 04 i natt på Ethereum.
Det blir intressant att nu, på morgonen, se hur mycket (krypto)valuta Atlant lyckats ragga upp genom att sälja sin coin ATL. Min gissning är att summan motsvarar minst 50 miljoner dollar. På några timmar alltså. Gissningen baserar jag på andra ICO:s nyligen.
Hela ICO-fenomenet är bara ett av många exempel på hur entusiasterna förväntar sig att hela krypto- och blockkedjescenen ska revolutionera världen. Hur större och större delar av vårt digitala liv, vår kommunikation och våra transaktioner ska ske direkt mellan privatpersoner via blockkedjor.
Frihetens pris att användarna själva blir ansvariga för säkerheten – vilket otaliga personer som tappat bort nycklarna (koderna) till sin kryptovaluta kan vittna om. En del ICO:s har också visat sig vara lurendrejerier eller drabbats av hackare.
Men också den biten utvecklas hela tiden, med företag som säljer säkerhetslösningar.
Den riktigt intressanta frågan blir hur världens länder agerar. De som försöker slå ner på kryptoscenen och -marknaden riskerar att ställa sig själva i offside.
Men hur kan de öppna upp för den nya tekniken utan känna sin egen existens hotad?
LÄS MERA:
Ett exempel på en framgångsrik ICO var den för webbläsaren Brave, som nyligen fick in 35 miljoner dollar på en halvminut. Brave vill förändra hur marknadsföring fungerar på webben, och deras Basic Attention Token-mynt ska, förutom som ett delägande i projektet, fungera som som ett betalmedel i systemet.
Mindre lyckat var det när tradingplattformen CoinDash blev av med motsvarande 7 miljoner dollar under sin ICO på grund av en hackerattack.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.