Kristdemokratiska partiet – politikens vindflöjel
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Partier. Man kan inte sluta att förundra sig över det kristdemokratiska partiets beteende under de pågående regeringsförhandlingarna.
Deras ordförande, Sari Essayah, står med ett konstant godkännande och självförnöjt leende och meddelar att alla förhandlingsförslag passar det kristdemokratiska partiet.
Så också då sannfinländarnas krav kränker både internationell lagstiftning och vedertagen, på kristen grund utvecklad, västerländsk humanitär etik.
Kristdemokratiska partiet skulle ha haft en ypperlig möjlighet att åka snålskjuts på SFP:s försök att värna om grunderna i vårt västerländska rättssamhälle.
Essayah kunde åtminstone ha anpassat sitt ansiktsuttryck till den allvarliga situation som sannfinländarnas människofientliga utspel innebar, och tydligt klargjort att mänskliga rättigheter och modern västerländsk moraluppfattning innehar en central ställning också i kristdemokratiska partiets ”partibibel”.
Vilket alltså inte är fallet på basen av hur partiet agerat under förhandlingarna.
Det finns knappast någon orsak att framöver upprätthålla ett sådant ”kristligt parti”, en politikens vindflöjel, som vi ser under de nu pågående regeringsförhandlingarna.
”Ni är jordens salt; men om saltet mister sin sälta, varmed skall man då giva det sälta igen? Till intet annat duger det än till att kastas ut och trampas ned av människorna.” (Matt 5:13).
Christer Häggqvist
Vasa
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.