Förflytta dig till innehållet

Kräftpudding, märgkaka och klenäter – digitala recept lär dig kocka historiska rätter från Nagu och Åbo

Skärmdump
Den digitala samlingen består av över tusen recept, råd och rön.

För stark huvudvärk

Gör plåster av havermjöl och honung, där till lägges olja N:B: Ett annat tag gråbo, malört, mynta, isop, gerrenrot, koka under lykt i ättika att de lossna ifrån stjälkarna, sila det, koka gröt av rågmjöl, sätt så den varm på huvudet.

Så lyder receptblandningen som i brist på värkmedicin ska lindra huvudvärk. I alla fall fungerade detta som botemedel i Nagu i slutet av 1700-talet.

Medicinreceptet ingår tillsammans med 124 matrecept i ”Naguhandskriften”, en handskriven inbunden bok som förvaras i Svenska litteratursällskapet i Finlands samlingar.

Den publiceras nu med fem övriga finländska handskrifter från Villnäs, Åbo, Stensböle, Ackas och en tidigare okänd handskrift från Hertonäs gård, på webbplatsen historiskarecept.sls.fi.

Det ålderdomliga språket har moderniserats, så att alla mat- och historieintresserade enkelt ska kunna bekanta sig med recept- och hushållsböckerna.

Varje handskrift beskrivs i korta introduktionstexter av projektets redaktör Maren Jonasson. Historiska recept innehåller även ett omfattande ämnesordsregister, som gör det möjligt att söka fram alla recept som innehåller till exempel citron, gädda, ättika eller koschenill.

På webbplatsen publiceras också historikern Märtha Norrbacks fördjupande artikel om hela materialet, som placerar in de finländska mattraditionerna, hushållsböckerna och recepten i en nordisk och europeisk idéhistorisk kontext.

Kommer recepten från Vikom?

Just handskrifterna från Nagu härstammar enligt etnologen och folklivsforskaren Hjördis Dahl från Vikom gård i Nagu.

Hon grundar sitt antagande på de by-, gårds- och personnamn som förekommer i ytterligare några andra dokument som förvaras tillsammans med recepthandskriften.

Det rör sig om listor på beställningar och uppdrag för strumpstickning, spinning av garn samt färgning och blekning av tyger. De är daterade vid olika tidpunkter i slutet av 1780-talet och under 1790-talet.

Recepthandskriften och några lösa blad med sju färgningsrecept som förvarats i samma samling och också tagits med i utgåvan, saknar dateringar, namn och andra ledtrådar som kunde bidra till att fästa recepthandskriften och färgningsrecepten i tid och rum. Receptboken är sannolikt en renskrift av en äldre handskrift.

Eller sen ändå från Prostvik?

På SLS:s webb kan man läsa att lokalhistoriker i Nagu anser att de namn som nämns på beställnings- och uppdragslistorna snarare knyter dokumenten till en annan gård i Nagu, Prostvik Söderby, och därigenom till släkten af Schultén.

Jacobina (Jaquette) Theodora Finckenberg (1767–1828), som var född på Vikom, gifte sig 1789 med Nathanael Gerhard Schultén (1750–1825, adlad af Schultén) på Prostvik Söderby.

Receptboken kan med andra ord representera en mat- och receptkultur från de större gårdarna i Nagu och bär med säkerhet även intryck av en rikssvensk och aboensisk matkultur eftersom familjen tidvis även bodde och uppehöll sig i Sverige och i Åbo.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter