Förflytta dig till innehållet

Kontinuerligt skogsbruk föremål för forskning i Finland i 40 år

Det kontinuerliga skogsbruket blev föremål för forskning vid Skogsforskningsinstitutet under professor Erkki Lähdes ledning för 40 år sedan. Inom forskningsprojektet grundades ett riksomfattande nätverk av försöksområden.

Dessutom nyttjades landets skogsinventeringars (VMI) mätningsdata från provytorna allt ifrån de första inventeringarna i början av 1920-talet.

Materialet möjliggjorde omfattande och tillförlitliga jämförelser av skogshantering och beståndsstrukturer vid samma tidpunkt och på likadana växtplatser.

Av dessa har publicerats 38 jämställt utvärderade forskningsrapporter i internationella publikationsserier.

Enligt publikationerna har trädbestånden vid kontinuerligt skogsbruk vuxit 10-30 % bättre än de odlade skogarnas likåldriga bestånd.

Forskningarna visade också att skogarna med kontinuerlig beståndsvård inte uppvisade problem med förnyelse eller undervegetationens utveckling.

Materialen från provytorna har använts bl.a. vid uppgörande av skogsplaneringsprogram med flera målsättningar under ledning av professor Timo Pukkala vid Östra Finlands universitet.

Materialet omfattar över 2000 växtprovytor och över 60 000 provträd. Modellen uppdaterades nyligen och i uppdateringen ingick alla VMI:s bestående provytor och över 70 000 provträd.

Dessa växtmodeller kan tillämpas vid planering av optimal hantering i vilken skog som helst, med hänsyn till olika betoningar av skogens många användningsmöjligheter, såsom kolsänkor, den biologiska mångfalden, skogens andra produkter mm.

Dessa modeller används med framgång av många skogstjänstföretag som specialiserat sig på kontinuerlig beståndsvård. Också Forststyrelsen har tagit modellerna i användning på försök.

Det är klart att kontinuerligt skogsbruk producerar träd bättre och binder mera kol än den skogsodlingsekonomi som bygger på kalavverkningar.

Med kontinuerlig beståndsvård har man alltid över 100 m³/ha välväxande trädbestånd, medan det efter ett kalhygge tar tiotals år innan man får samma trädmängd. I Finland utförs årligen långt över 100 000 ha kalhuggningar, vilket innebär att mängden bestånd i landets ekonomiskogar är endast 110 m³/ha.

Om det i någon jämförande forskning blir ett klenare resultat vid kontinuerlig beståndsvård än för hela omloppstiden i odlad skog så är det något man inte haft kunskapen att göra på rätt sätt.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *