Kontinuerligt lärande löser kunskapsbrister
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Med coronakrisen accelererar en ekonomisk omstrukturering. Å ena sidan försvinner och förändras arbetsuppgifter på grund av automatisering, å andra sidan uppstår det nya arbetsplatser samtidigt. Via den teknologiska utvecklingen förändras var tredje arbetsuppgift avsevärt. Nästan 80 procent av de nya jobben kräver högskoleutbildning, samtidigt som uppgifterna på låg utbildningsnivå minskar mest. Det finns dock inte tillräckligt med alternativ för att höja nivån på yrkesutbildningen. Kompetensnivån sjunker och det finns fortfarande många personer med enbart grundskoleutbildning bakom sig och bristande kompetens som inte längre räcker till för att få ett jobb och trygga en utkomst.
Just nu är det viktigare än någonsin att skapa förutsättningar för uppkomsten av nya arbetsplatser. Kompetensutveckling har här en nyckelroll. Det är nödvändigt att se till att bristen på kunnande inte hindrar anpassningen i strukturomvandlingen och att det inte bromsar upp återhämtningen från krisen i samhället och arbetslivet. Man måste också kunna svara snabbare på nationella och regionala förändringar inom arbetslivets kompetensbehov än för närvarande. Utmaningen ligger alltså i att förutse utbildnings – och sysselsättningsbehov och utveckla dessa.
En lösning på dessa problem är, förutom en förlängning av läroplikten, en parlamentarisk reform av kontinuerligt lärande, som avancerar i god fart. Kontinuerligt lärande innebär livslångt lärande som sträcker sig över alla skeden i livet. I praktiken skaffar man sig kompetens i olika skeden och både i det officiella utbildningssystemet och via arbetet. Först och främst är det fråga om att komplettera kunnandet i alla livsskeden, så att individens färdigheter förnyas med den föränderliga världen och arbetslivet.
En stor utmaning för oss är att utbildningen ackumuleras, samtidigt som de som mest behöver utbildning lätt hamnar utanför. Därför är det ytterst viktigt att uppdateringen av kunnandet underlättas så att den blir tillgänglig för alla. För att kunna nå de grupper som står utanför och kunna hänvisa dem till tjänsterna, förutsätts uppsökande verksamhet och lättillgängliga tjänster som fungerar på en och samma lucka, dvs. på samma serviceställe. Skräddarsydda kompetenstjänster garanterar att vars och ens egna studiefärdigheter, funktionsförmåga och livssituation kan beaktas bättre än för närvarande.
De som tar del av utbildningen i mindre utsträckning måste fås med. Orsaken till att man inte deltar är ofta svaga grundläggande färdigheter och låg grundutbildning, men också motivation och privatekonomin påverkar. Inlärnings- och språksvårigheter, utslagning, hälsoproblem eller sociala problem eller en avbruten yrkeskarriär kan också lägga hinder i vägen till att ansöka till en utbildning. Genom att skräddarsy tjänsterna och sänka tröskeln för deltagande, kan man få också dem, som studierna inte annars lockar till, att utveckla sitt kunnande.
Reformen av det kontinuerliga lärandet kommer att vara en av 2020-talets viktigaste reform och som beaktar personers kunnande, utbildningsutbud och arbetslivets olika behov som helhet. För en framgångsrik reform är skapandet av nya arbetsplatser i nyckelställning, samt säkerställer att Finland klarar sig bra i framtiden.
Eeva-Johanna Eloranta
Riksdagsledamot, kulturutskottets viceordförande, SDP
Riksdagsledamöter och lokala politiker skriver torsdagskolumner i ÅU.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.