Förflytta dig till innehållet

Konsult: Åbo klarar sig utan spårvagnar – bussar med egna körfält räcker

ÅU-foto

ÅU-foto

När bussar och bilar tävlar om samma utrymme kommer ingen fram i tid. Därför föreslår Janne Wahlroos boggi- och ledbussar med egna körfält. Foto: Mia Hämäläinen


Åbo måste inte investera i dubbelledbussar eller spårvagnar för att höja kollektivtrafikens kapacitet.
Det säger Janne Wahlroos, frilansande trafikkonsult som med sitt förslag rört om ordentligt i diskussionen om hur Åbo ska förnya kollektivtrafiken.
Det här föreslår Wahlroos:

  • Åbo ska utreda vad det kostar att öka kapaciteten hos det existerande bussnätverket, och hur långt den kapaciteten räcker.
  • Utredningen ska utgå från att kollektivtrafiken sköts med eldrivna boggi- och ledbussar – alltså långa bussar som har lika många sittplatser som dubbelledbussar.
  • Bussarna skulle ha egna färgmarkerade körfält längs trottoarerna och om nödvändigt skiljas från den övriga trafiken med hjälp av staket.
  • Utredningen ska komplettera den kollektivtrafikutredning som det är tänkt att fullmäktige ska ta ställning till den 25 februari.

Wahlroos förslag har fått spårvagnsentusiasterna i Åbo att rasa. Själv säger han att han och bussbolaget TLO, som stöder förslaget, inte vill annat än att alternativet utreds.
– För mig personligen är det ingen skillnad om Åbo väljer bussar eller spårvagnar. Jag erbjuder mina tjänster oberoende.
Wahlroos fick upp ögonen för kollektivtrafikfrågan i Åbo när han jobbade med Tammerfors spårvagnsprojekt för VR Track.
Han förundrade sig över att i den första utredningen var Åbos spårvagnsalternativ väldigt mycket dyrare än Tammerfors’.
Utredningen fick också mycket kritik och kompletterades. Samtidigt började Wahlroos på eget initiativ söka ytterligare alternativ för Åbo.

Så här illusterar Helsingborg sin ”express” med eget körfält. Illustration: Sweco Architects för Helsingborgs stad


Han hittade alternativet i Helsingborg i Sverige. Där har staden skjutit fram planerna på att bygga spårvägar och i stället höjt kapaciteten på busstrafiken.
”Helsingborgsexpressen” är en lättare och mer kostnadseffektiv version av de dubbelledbussar som Åbo utrett och jämfört med spårvagnar.
Wahlroos har informerat SDP, SFP och Samlingspartiet om alternativet som han kallar för ”Bus Express”.
Hans förslag kritiseras för att vara en gammal idé, och för att inte vara något egentligt alternativ.
Redan 2009 fattade politiker i Åbo ett beslut om att förnya bussnätet. Det är endast vissa linjer som ska trafikeras med dubbelledbussar eller spårvagnar.
I Turun Sanomat 3.1 säger biträdande stadsdirektören Jarkko Virtanen att förnyelsen av det övriga bussnätet genomförs oavsett vad som händer med dubbelledbussarna och spårvagnarna.
Men om de här besluten finns, varför har staden inte i sina två spårvagnsutredningar utrett möjligheten att ge busstrafiken egna körfält i likhet med spårvagnar och dubbelledbussar? frågar sig Wahlroos.
Enligt honom skulle boggibussar och nya ledbussar vara ett moderat steg mot en kollektivtrafik med hög kapacitet.

Janne Wahlroos understryker att han inte är emot spårvagnar, men tycker att bussalternativet är bättre för Åbo just nu. Foto: privat


Enligt Wahlroos klarar sig boggibussarna och ledbussarna i stadens prognos om behovet av kollektivtrafik, också när belastningen är som störst.
Så här räknar han utifrån siffror i kollektivtrafikutredningen:

  • Enligt resandeprognosen är det dagliga passagerarantalet på en spårväg år 2029 som mest 31 400 personer. Maximibelastningen under en timmes tid på sträckan Kråkkärret–Reso är 750–940 passagerare. I dag är den 480 passagerare.
  • En boggibuss tar 65 passagerare. Det betyder att om bussarna går med 4–5 minuters mellanrum, 12–15 gånger i timmen, så når boggibussen den kapacitet som är nödvändig.
  • År 2050 är det dagliga passagerarantalet 40 700 och maximibelastningen Kråkkärret–Reso kring 1 000–1 200 passagerare. Med 12–15 avgångar med 4–5 minuters mellanrum når eldrivna ledbussar kapaciteten.

Om Åbo inför spårvagnar är det med förhoppningen att de startar med 7–8 minuters mellanrum. Det betyder att de kör halvfulla, säger Wahlroos.
Passagerarmängden i Åbo är betydligt mindre än den i Tammerfors, som år 2025 utgår från 60 000 passagerare.
– Det är säkert skönt för Åboborna att åka i halvfulla spårvagnar men det är inte kostnadseffektivt.

Dyrare än i Tammerfors, men kortare och med färre passagerare

Eftersom Åbos ekonomi är ansträngd är priset en central fråga.
Enligt Wahlroos kan Åbo för 20–30 procent av spårvagnarnas pris få 60–70 procent av deras effekt.
Han placerar kostnaderna för busslinjerna någonstans mellan 10 och 50 miljoner euro. En exaktare summa måste utredningen få fram.
Spårvagnsalternativet beräknas kosta Åbo 330 miljoner euro.
I Tammerfors har den 23 kilometer långa spårvägens kostnad växt från 250 till 315 miljoner euro.
Att Åbos 15 kilometer långa spårväg skulle bli dyrare beror på att den ställvis måste pålas. Dessutom måste broar förstärkas och kommunalteknik flyttas. Spårvagnar kan inte köra runt rörarbeten som bussar kan.
Det här och andra kostnader gör att Åbo skulle betala mera än Tammerfors för en spårväg som är kortare och används av färre passagerare.
Om Åbo gick in för boggi- och eldrivna ledbussar skulle staden inte sänka spårvagnsalternativet för all framtid, säger Wahlroos.
Snarare skulle man göra som en rad andra nordiska städer: välja ett lättare och billigare alternativ och fatta beslut om tyngre kollektivtrafikinvesteringar när prognoser visar att de behövs.
Elbussarna har dragits med en del barnsjukdomar, säger Wahlroos, men tekniken går hela tiden. Det bevisas av att Oslo, Karlstad och Göteborg, förutom nämnda Helsingborg, gått in för busstrafik.
LÄS OCKSÅ: Gröna stödjer inte utvecklandet av Kuppis och Österås om Åbo inte får spårvagnar

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter