Regeringens klimatmål återspeglas inte i budgeten
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Rinnes regering har satt upp mycket ambitiösa klimatmål. Därför har det varit en besvikelse att erfara, hur lite de goda målsättningarna syns som åtgärder i regeringens första budget. Det är just i budgeten regeringens målsättningar borde förverkligas. Den tydligaste inledande åtgärden borde ha varit slopandet av skatteförmånen för torvförbränning.
Torven ger upphov till en femtedel av utsläppen från Finlands energiproduktion. I förhållande till den producerade energiandelen orsakar torvförbränningen fördubblat utsläpp. De av torvförbränning orsakade utsläppen motsvarar utsläppen från hela Finlands personbilstrafik. Utöver utsläppen skadar användningen av torv såväl den biologiska mångfalden som vattendragen.
Trots detta åtnjuter användningen av torv i Finland i hög grad statligt stöd. På årsnivå närmar sig skatteförmånen i dagsläget tvåhundra miljoner, vilket motsvarar miljöministeriets hela budget. Det är fråga om en tydlig, för miljön skadlig företagssubvention.
Före riksdagsvalet talade flera av de nuvarande regeringspartierna för betydande nedskärningar av miljöskadliga företagssubventioner – de gröna så mycket som två miljarder och Vänsterförbundet satte som sitt mål minst en halv miljards nedskärningar. Dessa nedskärningar syftade till att finansiera kostnadsökningar.
Diskussionerna och klimatåtgärdernas akuta läge till trots höjs de miljöskadliga företagssubventionerna i regeringens första budget med hundra miljoner euro. Regeringen kommer inte att slopa torvens skatteförmåner. Beslutet tas vid helhetsöversynen av energibeskattningen nästa år. På basen av regeringspropositionen och budgetdebatten skulle det vara överraskande om det blev stora förändringar vad gällde torv, även då.
I regeringspropositionen sätter regeringen som mål att ”energianvändningen av torv åtminstone halveras innan 2030”. Målet är inte särskilt ambitiöst, eftersom användningen av torv i och med utsläppshandeln i vilket fall som helst torde minska i ungefär samma takt. Före valet hade till exempel de gröna som mål att stoppa energianvändningen av torv innan år 2025, medan regeringen nu har en halvering av användningen, fem år senare, som mål.
Regeringen har därtill beslutat inrätta en arbetsgrupp, vars uppgift är att hitta nya sätt att ersätta torv. Dessa torde åtminstone omfatta produktionen av och odlingssubstrat för aktivt kol. Regeringens målsättning verkar därför inte vara en minskning av användningen av torv.
Användningen av torv orsakar utsläpp och miljöskador oavsett avsedd användning. Det verkade aningen kluvet att statsministern, samtidigt som miljöministern presenterade de finländska miljömålen vid FN: s klimatkonferens, murade stenfoten på den nya i Ilomants belägna aktivkolfabriken, som använder torv.
Om utsläppen har ett pris och förorenaren ska stå för kostnaden, utgörtorvens skatteförmåner det självklara målet för en förändring. Samlingspartiet har i sitt miljö-och klimatprogram förbundit sig till att avstå från en betydande energianvändning av torv innan år 2035. I vårt alternativa budgetförslag kommer vi att presentera vår modell för slopandet av skatteförmånen för torv.
Saara-Sofia Sirén
Riksdagsledamot, Samlingspartiet
Riksdagsledamöter och lokala politiker skriver torsdagskolumner i ÅU.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.