Klimat och vetenskap
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Det är bra att Robert Österbacka i sin intressanta kolumn i ÅU 22.02.2021, påminner oss om att det råder delade meningar inom vetenskapskåren,om storleken och osäkerheten kring faktorerna som påverkar klimatförändringen. Det är emellertid ett synnerligen djärvt påstående att det råder konsensus om att det är människan som förorsakar klimatförbränningen genom förbränning av fossila bränslen. Media tycks ha lagt lock på alla avvikande åsikter.
Till exempel inte ett ord om att 500 prominenta forskare från 23 olika länder, senaste oktober, i en skrivelse till FN-chefen Guterres i vilken man ifrågasätter tesen om att det är koldioxiden som är orsaken till klimatförändringen.”Stockholmsinitiativet” som bildades 2009 varnade för uppfattningen att det är koldioxid som driver klimatet.
Dokumentet undertecknades av ca 1000 personer(varannan med professors rang)engagerade i klimatforskning. Prominenta forskare såsom Edvin Berry (USA),professor Gösta Pettersson (Se) Björn Lomberg (Da), med flera kritiserar alla den förhärskande mediarapporteringen angående co2s roll i klimatutvecklingen.
Nobelpristagaren i fysik 1965, Richard Feyman förklarade på 80-talet,att det är teoretiskt omöjligt för koldioxid att påverka klimatet.
Svar till Bengt Karlsson
Tack till Bengt Karlsson som reagerade på mitt svar till hans ursprungliga insändare.
Några förtydliganden: jag har inte påstått något om exakta beräkningar av koldioxidens globala andel i växthuseffekten i praktiken. Dels för att det finns varierande resultat, dels för att jag tror att den kan vara vansklig att exakt beräkna (korrekt). Jag ville bara påpeka att det finns växthusgaser, som ökat väsentligt på mycket kort tid (10 000 ” år är 1/100 del av det tidsperspektiv vi talar om!) och att de förändringarna sker samtidigt som vi emitterat andra växthusgaser. Att jag nämnde SA berodde på att jag ville visa att effekten av koldioxid på temperaturen är känd och obestridlig sedan länge.
IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change, https://www.ipcc.ch/) sammanställs av 1000-tal forskare från 195 länder om forskningar som görs på området. Den 6:e rapporten utkommer år 2022. Deras slutsatser är att den uppvärmande effekten globalt i bästa fall kan landa runt +1,5 grader (inte 0.7 (Paris-avtalet), men sannolikt blir det mer. Denna uppvärmande effekt är inte jämnt utspridd över jordklotet utan den varierar, så ett behagligt medelhavsklimat skall vi nog inte räkna med på våra breddgrader för våra barnbarn(sbarn).
Oberoende av våra åsiktsskillnader om hur många grader den globala temperaturen kommer att stiga i medeltal, så ger snabba klimatförändringar mycket stora effekter på ekosystemen. Det finns inga belägg för att stora bränder, översvämningar, torka (minskad biodiversitet) skulle vara effekter av klimatförändringar, skriver BK. Nej, kanske inte säkra belägg men starka indicier. Och ja, jag medger att det är många saker som samverkar till de förhållanden vi har på jordklotet framöver, absolut inte enbart koldioxiden. Men den torde vi kunna göra något åt, kan vi chansa att låta bli?
Tack Robert för Din kommentar till min insändare.Det gläer mig att Du känner till argumenten jag framförde.Hppas att Du också känner till” ishockeyklubban”,” climategate”,Himalaijgate”,Africagate”,Judithgate” m.fl.Dessa har fått mig att se mycket kritiskt på IPPCs aktiviteter.
MVH
Bengr Karlsson,pensionär.Pargas och Helsingfors
Svar till Vivi-Ann Långvik: Tack för din kommentarer till min insändare 25.2 ”Klimat och Vetenskap”. Vivi-Ann Långvik hänvisar till den svenske nobelisten Svante Arrhenius och jag till nobelisten i fysik dr Richard Feymann 1965. Det verkar som om nobelisterna är på kollisionskurs.
Enligt de uppgifter jag funnit försökte Arrhenius i slutet på 1800-talet uppskatta koldioxidens växthuseffekt på teoretisk väg. Han fann att en fördubbling av atmosfärens CO2-halt skulle kunna ge en temperaturökning av 5 grader Celsius. Beräkningarna var dock baserade på den tidens bristfälliga kunskaper om koldioxidens absorptionsspektrum. Korrelationen av kalkylerna med hänsyn till tillförlitliga spektradata, har visat att den omräknade temperaturökningen blir 0,22 grader! I stället för 5 grader. Om man räknar som Arrhenius gjorde, vilket ingen längre gör (Lennart Bengtsson).
Nedkylning och uppvärmning av planeten kommer och går. Under den senaste årsmiljonen har istiderna infunnit sig ungefär vart 100 000:de år. Analyser av den välkända grönländska iskärnan (GISP2), visar att temperaturen under holocen (cirka 10 000 år f.Kr) förändringshastigheter i klimatet typiskt pendlade mellan +2 och –2 grader per århundrade. Mot den bakgrunden ter sig 1900-talets uppvärmningstakt – 0,7 grader/århundrade – föga unik. Den faller helt inom ramen för den halocena tidens naturliga variationer (Lennart Bengtsson).
Den något ökade koldioxiden och värmen har bidragit till att människorna fått det bättre – stora skördar, ökad växlighet. I veckan kom nyheten att södra Sahara fått ett grönbälte om 700 000 kvadratkilometer, nästan 2 gånger Sveriges yta. Flere människor har dött av köld än av hetta.
Det finns inte heller några belägg för att översvämningar, torka eller skogsbränder skulle bero på klimatet i ett globalt perspektiv. Det har nu också visat sig att isbjörnarna mår väl, likaså korallerna vid stora barriärrevet i Australien etc. Själv är jag inte alls orolig för mina barns, barnbarns osv. framtid i ett skönare klimat än nu. Det jag mest fruktar är att våra politiker kör landet in i en ekonomisk misär via åtgärder som i de flesta fall är oerhört dyra och som till slut skall betalas av konsumenten och/eller skattebetalaren.
Bengt Karlsson
Pensionär, Pargas och Helsingfors
Klimatförändringar beror inte enbart av att förbränning av fossilt bränsle ger högre halt koldioxid (Bengt Karlsson i ÅU den 5.2). Frågan är har någon sagt det?
Koldioxid i luften höjer temperaturen, vilket den svenske Nobelisten Svante Arrhenius var den förste att påvisa i början av 1900-talet. Det är så klassiskt att det går att göra elevexperiment runt fenomenet. Att även andra gaser inverkar på temperatur är inte väldigt relevant i sammanhanget.
Koldioxidhalterna har stigit brant under industrialiseringen, från 280 till över 410 ppm idag. Det är de högsta halter vi haft på över 800 000 år (https://www.wwf.se). Koldioxid samverkar med vattenånga och ger oss en planet som är beboelig, men de enorma förändringarna av växthusgaser på kort tid driver på förändringar i ekosystemen, som vi inte är bekväma med: minskad biodiversitet, extrema väder, höjda vattennivåer och översvämningar samt torka. Jordklotet undergått stora förändringar i klimat och geografi under ca 4,5 miljarder, men inte i en sådan hastighet som nu.
Alltså, varför förneka faktum. Människan har frigjort många olika växthusgaser, mest koldioxid, under de senaste 200 åren. Varför skulle de INTE påverka klimatet avsevärt? Alla, som lever idag, är skyldiga att göra vad vi kan för att stävja de negativa klimateffekter som våra barn, barnbarn och barnbarns barn helt uppenbart kommer att behöva tampas med under många decennier framöver.
Vivi-Ann Långvik, Åbo
kemist och biolog, pensionär
Tack Bengt för din insändare. Den kritik du framför är inte obekant. Men bland aktiva klimatforskare är konsensusen överväldigande för antropogen klimatpåverkan, men jag återkommer till denna fråga i en insändare.
Mvh Ronald Österbacka
Bra att någon vågar ifrågasätta klimathysterin trots den
vassa ”stämpelyxan”, som svingas rätt lättvindigt….