Förflytta dig till innehållet

Kjellman: Inga signaler om slagsmål, men skolan är en spegling av samhället

Arkiv/Robin Sjöstrand
Tom skolmatsal
De två eleverna som berättat anonymt om vardagen i S:t Olofsskolan har en annan syn på läget än vad skolans rektor har. Men bland annat ett ökat illamående speciellt bland flickor har framkommit i skolhälsoenkäter, enligt direktören för svenskspråkig fostran och undervisning i Åbo. Elevhandledare beskriver stämningen i skolan som bra överlag.

Det går inte vilt till i skolan och det finns övervakare i alla våningar under rasterna.

Det säger S:t Olofsskolans rektor Christer Karlsson till ÅU efter att vi begärt kommentarer om elevernas berättelser om vardagen i skolan.

– Skolan har långa korridorer som är lätta att övervaka och vid entrén står det alltid under rasterna en lärare och övervakar.

Eleverna säger att det förekommer slagsmål och mobbning varje dag i skolan?

– Det stämmer inte alls. Det har inte förekommit ett enda slagsmål före det som skedde, inte efter det heller. Den första våningen har lite smalare korridorer men eleverna samlas gärna där. Men det sker nog ingenting där, det är samma våning där jag har mitt eget rum.

Skolan genomför regelbundet enkäter om trivsel och de har inte visat något extra utöver vad som vanligen förekommer i en skola, enligt Karlsson.

– Det finns ju 500 elever här, säger han.

LÄS OCKSÅ

Skolan har en antimobbningsgrupp, vilket alla skolor i Finland ska ha.

Exakt hur många fall av mobbning som gruppen behandlar årligen vet Karlsson inte men det är bara några enstaka.

Elevhandledare: Kan bli stökigt

Elevhandledaren Kim Johansson håller med de två eleverna om att det kan bli stökigt i skolan.

– Byggnaden som skolan verkar i är inte anpassad för moderna behov. Det är smala korridorer och många som ska komma fram. Det är trångt och stökigt ibland.

Men slagsmål förekommer inte, enligt Johansson.

– Det som hände var väldigt allvarligt. Men det var en enskild incident mellan eleverna som fått orimligt mycket uppmärksamhet. Problemet är inte utspritt.

– Men det är klart att jag funderar på hur eleverna upplever sin vardag i skolan. Hur man upplever stökighet är subjektivt.

Johansson har arbetat 18 år i S:t Olofsskolan. Under den tiden har han, som många andra lärare i många andra skolor, sett hur mobbning flyttat till internet och blivit svårare att upptäcka.

– Jag känner inte till i vilken utsträckning eleverna gör videor på sociala medier och vad som visas där. Men skolan har förbjudit eleverna att filma i skolan och sätta ut det på nätet.

Överlag tycker Johansson att stämningen i skolan är bra.

Det är polisen som utreder slagsmålet. Skolan kommer inte att få mera information om utredningen.

Kjellman: ”Vi ser kanske också att den sociala kompetensen blivit sämre”

Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig fostran och undervisning i Åbo, bekräftar också att ärendet överförts till polisen och att skolan behandlat händelsen enligt krisplanen.

Men det som de två eleverna beskriver är en signal om att man borde prata mer om de här frågorna – stökighet, mobbning men också helt vanligt umgänge eleverna emellan, enligt henne.

Saker som påverkar stämningen i skolan sker ofta på fritiden eller sociala medier.

– Sedan tar eleverna med sig det som skett då de kommer till skolan och 500 elever ska umgås tillsammans.

Kjellman har pratat med kuratorn, elevkåren och elevvårdsteamet för att få en helhetsbild av läget.

Det finns inga signaler om att slagsmål förekommer. Men ett ökat illamående speciellt bland flickor har framkommit i skolhälsoenkäter.

– Det är ett fenomen som man borde bearbeta och arbeta förebyggande med. De två eleverna upplever oro, men betyder inte att alla upplever det. Andra elever upplever skolan som en trevlig och problemfri plats.

– Skolan är en spegling av samhället. Vi ser kanske också att den sociala kompetensen blivit sämre. Det kan vara en effekt av coronapandemin. Relationerna tycks ha börjat fungera sämre över huvud taget. Man lär sig socialt samspel genom att vara tillsammans och förebyggande träning i hur man ska umgås tillsammans, också på sociala medier, behövs. Ingen skola skulle kunna säga att det inte finns behov av den här sortens förebyggande arbete.

Man tar hjälp av utomstående och ordnar projekt, diskuterar på lektioner, men det räcker kanske inte. Samtidigt har också lärarna fullt upp med att uppnå läroplanens målsättningar.

– Förutom ett antimobbningsteam har skolan ett team som jobbar framgångsrikt med skolfrånvaro. Men det skulle säkert finnas behov av att jobba förebyggande med sociala relationer och självkänsla.

LÄS OCKSÅ

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter