Förflytta dig till innehållet

Kimitoön säljer åldringarna?

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Att en 20-åring, som sitter sin första period i Kimitoöns kommunfullmäktige, måste tala för majoriteten av åldringar på Kimitoön, då medelåldern i fullmäktige ligger på 49 år, symboliserar inget gott. Politiker ska jobba för vad invånarna och väljarna vill, i alla fall om det handlar om självklara saker.
Personligen tror jag att kommunen borde fortsätta producera äldreomsorgstjänster själv, på grund av att man egentligen inte vet om social- och hälsovårdsreformen blir av eller inte. Många kanske ser den som självklar, men då t.ex. Hjallis Harkimo och Elina Lepomäki har trätt fram kritiska mot reformen, minskar regeringens röster, och oppositionens ökar. Den andra stora orsaken är att kommuninvånarna har visat självklara tecken på att de vill att kommunen fortsätter producera tjänster så länge det är möjligt, då nästan 2 000 personer undertecknat ett initiativ. En annan sak som inte arbetsgruppen tycks ha tänkt på, är personalen i både Hanna- och Almahemmet. Personalen har ställt sig mycket kritiska mot försäljningen, och de vill inte jobba för någon privat aktör, och risken finns att de skulle söka sig till arbetsplatser utanför Kimitoön. Men det finns också kökspersonal, tvättpersonal och outbildade, som kanske inte får arbete hos de privata, och med tanke på läget i Björkboda har vi tillräckligt med utmaningar inom sysselsättning i kommunen nu redan.
Då det i offentligheten har talats om att det skulle behövas en 6 miljoner euros investering inom kommunens äldreomsorg, så är det en mycket missvisande siffra. Almahemmet skulle klara sig med 1,3 miljoner, och Hannahemmet med 1 miljon, vilket med enkel matematik blir 2,3 miljoner, och inte 6 miljoner, som vissa politiker påstår. Att tala om 6 miljoner är att missleda både beslutsfattare och befolkningen. Det mest orealistiska i denna lek är att en 2,3 miljoners investering egentligen inte på något sätt är en ekonomisk risk. Kommunen har nyligen sålt tomter, gjort överskott många år i rad, och dessutom har äldreomsorgen i Kimitoöns kommun underskridit sin budget med sammanlagt 3 miljoner euro under Kimitoöns tid. Men egentligen är det ingen skillnad hur mycket pengar kommunen har, utan den obetydliga summan på 2,3 miljoner euro är ett lån som man kan minska på bl.a. genom intäkter från hyra från landskapet. På samma gång säkrar man äldrevård av bra kvalitet på hela Kimitoön, för många år framåt.
Som läget ser ut nu har vi det mycket bra ställt i Kimitoöns kommun. Vi har väldigt bra egen produktion, 2 lokala aktörer och 2 nationella inom effektiverat serviceboende. Av dessa privata aktörer kan kommunen köpa tjänster med både servicesedlar och betalningsförbindelser. Kan det bli bättre än så här?
Omsorgens tjänstemän har heller inte hörts i denna fråga, utan hittills har man har låtit personer utan kunskap om äldreomsorg, i en arbetsgrupp, bestämma. Om man inte behöver personer med kunskap att arbeta inom ett område, kanske arbetsgruppen då tycker att vi till näst skulle anställa elektriker att arbeta som sjukskötare? Ska vi faktiskt sälja våra åldringar till de som bjuder minst?
Fredrik Simola
Fullmäktigeledamot, SFP, Kimitoön

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter