Kimitoön överväger vårdplatser på annan ort – äldrevården har hamnat i ond cirkel
En följd den nationellt rådande vårdarbristen får på Kimitoön är att kommunen nu överväger att köpa vårdplatser på annan ort. Även om platser blivit lediga vid Kimitoöns äldreboenden är situationen nu den att platserna inte kan fyllas igen på grund av personalbristen.
Saken kommer att diskuteras under omsorgsnämndens möte på torsdagen. Förslaget är att äldreomsorgschefen ska ges i uppgift kartlägga var det kan finnas dygnetruntvård för Kimitoöns klienter på annat håll i landskapet.
Genom Kimitoöns deltagande i en regional upphandling om effektiverat serviceboende för äldre (hösten 2021 till hösten 2026) kan kommunen köpa platser vid andra boendeenheter i Egentliga Finland.
Så här vill man ta tag i saken innan det blir ett riktigt stort problem.
– Vi tittar nu också utanför Kimitoöns gränser om och ifall vi inte under de kommande månaderna kan börja fylla våra egna platser inom äldrevården. Men målsättningen är att vi får tillgång till egen personal och kan fylla våra egna platser, förtydligar Kimitoöns omsorgschef Karin Simola.
Arkiv/Adrienne WesterbackHon poängterar att ifall det skulle bli aktuellt att köpa platser utanför öns gränser så handlar det inte om att ”skicka i väg” klienter. Besluten är individuella och bygger på ett samarbete med klient och anhöriga, och fattas utgående från en helhetsbedömning.
– För någon kan det falla sig naturligt, om man till exempel har anhöriga på annan ort. För någon som länge väntat på plats kanske orten inte spelar någon roll, säger Simola.
Lediga platser finns, men ändå inte
Just nu finns tio lediga vårdplatser på Kimitoöns äldreboenden: en hos Silverbacken i Västanfjärd, fem hos Almahemmet i Kimito och fyra hos Hannahemmet i Genböle, Dragsfjärd.
Ungefär lika många klienter torde i den närmaste framtiden också ha rätt till heldygnsomsorg. Än så länge är det för tidigt att prata om köbildning eftersom klienternas ansökningsprocesser inte är i mål.
– Men vi kan inte placera dem i våra boenden eftersom det finns lagstiftning som behöver följas, säger Simola.
Här handlar det förstås om personaldimensioneringen som vid årsskiftet höjdes till 0,6 vårdare per klient och går mot 0,7 vårdare per klient.
Arkiv/Adrienne WesterbackKimitoöns kommun anlitar också privata lokala äldreboenden för sina klienter men just nu har också de full beläggning. Det här enligt beredningen av ärendet inför omsorgsnämndens möte.
”Jag ser med oro på framtiden”
Bristen på vårdpersonal är inget unikt för Kimitoön. Här har man dock känt av den en längre tid, men allt tydligare under år 2022. Samtidigt som coronan resulterat i mer sjukfrånvaro har tidvis övertids- och skiftesbytesförbud inverkat på verksamheten.
Närvårdare är den största yrkesgruppen inom äldreomsorgen.
– Jag ser med oro på framtiden. Dessutom minskar ju antalet ungdomar. Färre studerande betyder färre inhoppare, säger Simola, som är orolig för branschen som helhet, inte bara för Kimitoöns vård.
Kommunen försöker genom olika kanaler göra sitt bästa för att rekrytera mer personal och sätter just nu mycket tid och resurser på det. Enligt Simola försöker man i rekryteringen lyfta fram fördelarna med att jobba på Kimitoön – förutom en bra arbetsgivarimage poängterar man bland annat att kommunens små enheter möjliggör ett smidigt samarbete.
Främst är det vikarier och inhoppare det råder brist på, men också fast anställda.
Ond cirkel som slutar i straffavgifter
Vårdarbristen för in Kimitoön i en ond cirkel. Klienter som väntar på plats på äldreboende bor nu i stället på en dyrare vårdplats på Kimitoöns hälsocentralsjukhus, vilket inte är rätt typ av vårdplats för dem.
Då hälsocentralsjukhusets platser fylls inverkar det i sin tur på hur snabbt patienter från specialsjukvårdens enheter, till exempel ÅUCS, kan tas emot i hemkommunen. Följden av det kan innebära straffavgifter för Kimitoön till specialsjukvården, ifall patienterna blir kvar där längre än behövligt.
– Hittills har vi klarat straffavgifterna. Något år har de handlat om noll euro. Fram till den sista mars i år har vi betalat lika mycket som under hela fjolåret. Det handlar om några tusentals euro, säger Simola.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.