Kimitobo skrev bok om ett seglande lastfartyg
Allt startade med mängder av material, en forskningsiver och ett sedan barnsben brinnande intresse för segelfartyg. Mer än tio år senare är Kimitobon Bodil Söderbloms bok Barken Hoppet verklighet.
– Forskning måste få ta den tid den behöver, säger Söderblom, som under perioder då hon kunnat jobba ostört ibland hållit på ända fram till midnatt.
På baksidan beskrivs boken så här: ”Hoppet kom, seglade, infriade förhoppningar som ställdes på henne, åldrades, degraderades och såldes. Hon var ett tursamt fartyg och tjänade in en vacker slant till sina ägare.”
Berättelsen är faktabaserad och berättar i detalj om fartyget, resorna, lastning och lossning, om de olika befälhavarna och ägarna och om vad som hänt ombord. Lasten var mestadels trävirke som ofta fördes till spanska hamnar.
Returlasten kunde vara salt från Medelhavsländerna eller kol från England. Besättningen bestod vanligtvis av tolv man.
– Min farfars far var befälhavare på skonertskeppet Laura år 1891. Han sparade allt. Jag hade tänkt skriva om Laura, men allt förlöpte så bra ombord, utan omstörtande händelser, säger Söderblom.
Bland det Söderbloms farfars far sparat fanns ett brev, nu över hundra år gammalt. I brevet fanns detaljer om en olycka till sjöss, på Nordsjön år 1901.
Det är här som Hoppet väcker Söderbloms nyfikenhet.
Olyckan var en kollision med ett betydligt större ångfartyg, Homer.
Järnfartyget på 76 meter sjönk, medan Hoppet, 48 meter lång och byggd i trä, kunde räddas trots stora skador i fören.
Hoppet hade alltså ett mer händelserikt liv än Laura. Detta seglande lastfartyg byggdes i Raumo år 1878. Från år 1897 ägdes hon av en Korpobo men behöll Raumo som hemort.
Med Kimito som bas sedan 1901
År 1901 köptes barken till Mark by i Kimito och hade Kimito som hemort i knappt tio år. Hoppet gjorde såväl resor mellan europeiska hamnar som längre resor över Atlanten.
Boken är skriven i kronologisk ordning.
– Jag kunde ju inte fabulera ihop något för att komma vidare till nästa händelse, utan måste hålla mig till fakta. Det har varit jobbigt, men roligt, säger Söderblom.
De mer faktatunga delarna, till exempel presentationer av befälhavare eller info om laster, är utbrutna ur berättelsen för att inte göra läsningen tung.
Under processen har Söderblom fått ett personligt förhållande till Hoppet och fått en vetskap om hur barken uppförde sig.
– Hon var snabb tack vare sin skrovform, beskriver Söderblom.
Berättelsen omspänner 32 år av Hoppets liv på cirka 160 sidor. Den nyutkomna boken har enligt Söderblom fått glädjande god respons, och har redan haft bra åtgång.
Den som vill höra mera om boken kan passa på den 28 oktober, då Söderblom presenterar sin bok i Villa Lande i Kimito klockan 18.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.