Forskaressän: Dagens unga vuxna är inte bara självcentrerade utan vill göra världen till en bättre plats

Det finns flera orsaker till det akademiska intresset för unga vuxna.

Att bli vuxen är något både tidlöst och tidsspecifikt.

Rollen som vuxen för alltid med sig nya utmaningar och innefattar olika förväntningar beroende på tid och kontext.

I dag är vuxenrollen dessutom en roll som ofta skjuts på framtiden. Utbildning, det ekonomiska läget och personliga val gör att tiden som ung vuxen – när man nått en viss självständighet, men inte helt axlat det ansvar som kommer med att vara vuxen – blir längre och längre.

Ung vuxen har, menar flera forskare, blivit ett nytt utvecklingsskede som vi behöver utforska.

Uppväxten fascinerar

Det som också fascinerar med dagens unga vuxna är den kontext de växt upp i.

Begrepp som media-generation och nätgeneration pekar på teknikens och kommunikationsteknologins roll i ungas liv.

Epitet som "nätets infödda" passar inte in på alla unga vuxna, men deras inställning till och bekvämlighet med nya medier skiljer sig ändå ofta markant från tidigare generationer.

Intresse inom religionsforskning

Även inom religionsforskningen är unga vuxna av intresse.

Ungdom är ofta en tid för religiöst sökande, religiös förändring och religiös nedgång.

Med nya förhållanden kommer också nya element in.

Dagens informationssamhälle ger en massiv tillgång till information om religion samtidigt som ny teknologi omformar uttryck för religion.

Vill vi försöka förutse vår framtid är det också just den unga generationen vi behöver fokusera på.

Förändring på ett samhälleligt, kulturellt eller religiöst plan sker oftast mellan generationer snarare än inom generationer.

Dagens unga vuxna kan därför ge en antydan om vart vi är på väg.

Omfattande forskning finns

Forskningen om unga vuxna är omfattande, men samtidigt begränsad. Många studier fokuserar på universitetsstuderanden i västvärlden.

Att från en viss specifik grupp individer dra slutsatser om en hel generation är problematiskt.

Det finns emellertid några studier som erbjuder ett verkligt internationellt perspektiv.

Projektet "Young Adults and Religion in a Global Perspective" (YARG), vid ämnet religionsvetenskap vid Åbo Akademi, är ett sådant projekt.

Även i YARG undersöks universitetsstuderanden, men med ett fokus på tretton kontexter världen över ger studien en bred infallsvinkel.

Universitetsstuderande i olika delar av världen har en del gemensamt.

De flesta är unga vuxna inte bara när det gäller ålder – enligt YARGs definition mellan 18 och 30 – utan också när det gäller det livsskede de befinner sig i.

Många studerar på heltid, är beroende av understöd från andra, har inte ansvar för en egen familj eller ett heltidsjobb – aspekter som ofta kopplas till tanken på vuxenhet.

De flesta är också i någon mån del av en media-generation. Majoriteten av deltagarna i YARG-projektet säger att de använder internet dagligen medan användningen av ”gamla” media, som dagstidningar och radio, varierar.

Liberala värderingar

I enlighet med tidigare forskning ger många uttryck för liberala värderingar, i varje fall i jämförelse med äldre generationer.

Många identifierar sig dessutom som mindre religiösa än den familj de växt upp i, även det i linje med tidigare forskning.

Bakom dessa gemensamma drag döljer sig emellertid skillnader.

Beroende på var vi rör oss – Polen, USA eller Kina till exempel – är universitetsstudier mer eller mindre av ett privilegium.

I vilken mån universitetsstudier är en tid för förändring och självreflektion eller en strikt organiserad och riktgivande tid varierar också.

Vi ser även stora variationer i inställningen till frågor om abort, homosexuellas rättigheter och eutanasi.

I jämförelse med tidigare generationer kan en mera godkännande inställning skönjas, men beroende om vi studerar unga vuxna i Ryssland, Sverige eller Indien varierar attityderna markant.

Variationer ser vi också när det gäller religiositet.

Många uppfattar sin uppväxtfamilj som mer religiös än man själv är, men beroende på om den kontext man växt upp i är Finland, Turkiet eller Ghana, ser graden av religiositet mycket olika ut.

En identifierad nedgång i den här generationen antyder således mycket skilda resultat för graden av religiositet framöver, beroende på var i världen vi rör oss.

Insikt om komplexitet

Ett av YARG-projektets resultat är den insikt om komplexitet det gett.

Många unga universitetsstudenter identifierar sig idag som rätt sekulära, men både inom en kontext och mellan kontexter finns olika förståelser av och uttryck för vad en sekulär inställning innebär.

Det samma gäller för epitet som religiös eller andlig.

Det här är kategorier som behöver öppnas upp för att vi ska förstå oss på både dagens och framtidens religiösa landskap.

Att utmana och utveckla kategorier har varit ett av målen med YARG. Med hjälp av Faith-Q-Set-instrumentet (FQS) har man identifierat perspektiv på livssyner och världsbilder som trotsar enkla kategorier som religiös, andlig eller sekulär.

FQS ber deltagare ranka 101 påståenden och tillåter individer att både samlas kring perspektiv och ge uttryck för unika infallsvinklar. Instrumentet fångar likheter mellan kontexter, men också väsentliga skillnader.

För att kunna säga något om vart världen är på väg behöver vi studera unga.

Det här innebär också att vi verkligen behöver lyssna på unga och försöka förstå deras perspektiv.

Epitet som jag-generationen och Peter Pan-generationen antyder en kritisk inställning till dagens ungdom och en tendens att se unga vuxna som självupptagna individualister, något som också påpekats på ett religiöst plan.

Det man lätt glömmer i de här diskussionerna är att tiden som ung vuxen är en tid att fokusera på sig själv, den enda tid man kanske har.

Att fokus ligger på en själv är dessutom inte alltid det samma som en självisk inställning.

Ur ett fokus på sig själv och det man värderar kan också starkt deltagande stiga fram.

En del deltagarna i YARG visar prov på stor tilltro till sig själv och en individualistisk attityd.

Andra uttrycker stor osäkerhet och en mera sökande inställning.

I alla kontexter vi studerat möter vi emellertid också unga vuxna som ger uttryck för stor viljestyrka och en stark önskan att förändra världen.

Ett av de oftast understödda påståendena i FQS lyder ”Arbetar aktivt för att göra världen till en bättre plats att leva i”.

Många gånger handlar det här om att motarbeta normer och strukturer man uppfattar som problematiska på ett samhälleligt, kulturellt eller religiöst plan.

Som en ung man från Peru uttrycker det: ”Det är så tydligt, rasismen, machismon, den sociala orättvisan. Det här är sånt som måste förändras.”

Många unga arbetar för den här typen av förändring.

Även de här personerna bör forma vår bild av dagens unga generation och av vår framtid.

Sofia Sjö

forskare i religionsvetenskap vid Åbo Akademi

Här hittar du de övriga essäerna i serien.