Katastrofalt dåligt första år för landets regering – gå och rösta på söndag!
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
EU-valet. Den 20 juni 2023 tillträdde den nuvarande regeringen bestående av Samlingspartiet, Sannfinländarna, SFP och KD. Det är med andra ord en borgerlig regering som nu styrt landet i snart ett år.
Tyvärr kan man konstatera att det gått som det brukar när högern har makten, det vill säga folk har fått det sämre, tillväxten sackar efter och statens budgetunderskott ökar. Likaså ökar antalet arbetslösa. Inom migrationspolitiken och synen på internationell solidaritet är det sannfinländsk politik som gäller.
De som fått det sämre är speciellt landets löntagare samt socioekonomiskt redan utsatta grupper.
Till exempel avskaffades barnförhöjningarna inom utkomstskyddet för arbetslösa och det skyddade beloppet på 300 euro för jämkad dagpenning den första april i år. I och med att beloppet avskaffades så lyckades regeringen skapa en så kallade ”flitfälla” som höjer tröskeln att ta emot korttidsjobb.
Slopandet av barnförhöjningarna minskar den utbetalda förmånen med i genomsnitt 130–240 euro per månad, beroende på antalet barn. Som om det inte var nog så fick över 400 000 hushåll i Finland sänkt bostadsbidrag från och med den 1 april.
Vuxenutbildningsstödet slopas i ett läge där arbetsmarknaden är mer föränderlig än någonsin tidigare och behovet av vidareutbildning stort.
Den relativa sysselsättningsgraden bland 20–64-åringar var när Marins regering slutade på en rekordhög nivå, 79,8 procent.
Hur är situationen idag?
Motsvarande siffra är 76,3 procent. Antalet arbetslösa har ökat med över 40 000 personer. De åtgärder regeringen gjort under sitt första år leder knappast till att fler får jobb, tvärtom. De ovannämnda nedskärningarna i bostadsbidraget leder till att färre människor har råd att bosätta sig där jobben finns.
Inte vill regeringen heller ha hit människor som flyr misär, fattigdom och krig. Flyktingkvoten sänktes i år och endast 500 personer är välkomna. Det är rent ut sagt skamligt. År 2023 var antalet ännu 1 050 personer.
I Utrikesministeriets budget för 2024 har det reserverats sammanlagt 103 miljoner euro för humanitärt bistånd. En sänkning med cirka 15 procent (121 miljoner år 2023) i ett läge där kriget i Ukraina fortsätter och den prekära situationen i Mellanöstern riskerar att eskalera ytterligare.
Att speciellt SFP gått med på att låta sannfinländarna få så stort inflytande inom migrations- och biståndspolitiken är förbluffande med tanke på partiets ”löften” inför riksdagsvalet 2023.
Missnöjet med regeringen är stort, och på söndag är det äntligen dags att konkret få uttrycka det missnöjet.
Lyckligtvis finns goda kandidater för dem som vill rösta svenskt ändå.
Li Andersson , som är ohotad etta på Vänsterförbundets lista, kommer med mycket stor sannolikhet bli invald. Bland SDP:s kandidater kan man exempelvis rösta på Dimitri Qvintus som är ordförande för Finlands Svenska Socialdemokrater eller Jessy Eckerman , lagtingsledamot på Åland.
En röst på en SDP-kandidat är det som ger bäst möjlighet i EU för att förstärka försvarandet av svenskspråkiga intressen.
Gå och rösta på söndag!
Nils-Johan Englund
verksamhetsledare
Finlands Svenska Socialdemokrater (FSD)
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.