Förflytta dig till innehållet

"Kanske vi behöver färre konsulter på Kimitoön, om vi utvecklar vårt arbetssätt och börjar göra mera själva"

Vi har redan slutat räkna hur många konsulter som har anlitats under de senaste två åren.
Kanske det är nära ett världsrekord för kommuner i Kimitoöns storleksklass.
På styrelsemötet 25.2 beställdes ytterligare en utredning.
Läkarmottagningsverksamheten ska utredas av ett företag, som också erbjuder sig att leda och genomföra förändringsarbete.
Jag uppfattar det som så att de också är intresserade av att ta över verksamheten.
Sådana erbjudanden har också kommit gällande äldreomsorgen.
Några av oss förtroendevalda var av annan åsikt.
Bland kommunens anställda (och bland kommuninvånarna) är många mycket förundrade över kommunledningens ständiga konsultanlitande.
Hälsocentralens ledande läkare, som har helhetsansvar för hvcverksamheten, har föreslagit för kommundirektören och kommunstyrelsen att man utnyttjar de egna tjänstemännens kunnande i första hand för att kostnadseffektivt göra en utredning.
Varken vi förtroendevalda eller han har ännu fått eller läst hela rapporten från den nyligen gjorda konsultutredningen (Liisa Ståhle).
Han ansåg att det materialet bör utnyttjas och samtidigt borde man bedöma den kommande verksamhetsförändring som planeras i Dalsbruk från våren 2019.
Den kunskapen får man inte med om man gör en utredning, innan den förändringen har verkställts.
Han föreslog därför att man gör utredningsarbetet på hösten.
Men kommunstyrelsens majoritet röstade för att man beställer utredning av Pihlajalinna.
Utredningsarbetet inleds i mars.
”Vi jobbar alla för en god arbetsgivarimage”, står det i kommunens personalstrategi.
Jag är övertygad om att kommunens kunniga personal är mån om att utveckla och modernisera arbetssätt, -redskap och -metoder.
Det är viktigt att man verkligen lyssnar, tar vara på deras idéer, tankar, praktiska synpunkter, yrkeskunskap.
Det är viktigt att de är med i processen från första början då man planerar, utvecklar, förnyar.
Inte först då, när man redan har fattat beslut om förändringar.
De anställda bör vara delaktiga och ha insikt i och kunna påverka processen.
Då får man möjlighet att dra åt samma håll.
Då är personalen aktiv och trivs.
Vi behöver kompetent personal, som gärna jobbar i vår kommun.
”Vi belönar också genom att visa uppskattning och förtroende i vår arbetsgemenskap”, står det i personalstrategin.
Kommunledningen bör visa att man uppskattar personalens kunnande, litar på sin personal och låter dem ta ansvar.
Låt personalen komma med förbättringsförslag, som är ekonomiskt hållbara, sådana som fungerar i praktiken.
Tacka dem för deras idéer och engagemang.
Bland alla (ibland galna) idéer kan det finnas sådant som man vill och kan förverkliga.
Behöver man sedan tilläggskonsultation, så är alla införstådda med det.
Detsamma gäller kommuninvånare.
Deras engagemang och initiativ bör man reagera snabbt på.
(Namninsamlingen 2 000 namn hösten 2017, ett starkt invånarengagemang, ledde till att kommunstyrelsen behandlade Almahemmets sanering den 23.10.2017. Sedan behandlades ärendet inte på 1 år 4 mån. 25.2.2019 togs ett steg, man beslöt att Almahemmet ska konditionsgranskas! 1,5 år är en väldigt lång och trög reaktionstid på ett mycket stort invånarinitiativ. – Bättre borde vi kunna.)
Kommuninvånare, som i allmänhet bryr sig mycket om sin hembygd, har ofta kunskaper och erfarenheter, som kunde tas bättre tillvara.
De vet att man med små medel och samarbete kan få mycket till stånd.
Då deras insats har påverkat resultatet, känns det extra värdefullt.
Kommunens dialog med kommuninvånarna är viktig.
Den fungerar i många avseenden idag, men den kan bli bättre.
Kommuninvånarna ska känna sig hörda och uppmärksammade.
Kimitoöns kommun är en lagom stor kommun.
Vi borde sträva efter mera öppenhet, dialoger, ett större förtroende mellan invånare/anställda och kommunledning (i båda riktingarna).
Ta bättre vara på sakkunskap, kompetens, engagemang och idéer, som finns här.
Kanske vi behöver färre konsulter, om vi utvecklar vårt arbetssätt och börjar göra mera själva.
Inger Wretdal
Fullmäktigeledamot
Kimitoön

Dela artikeln

0 kommentarer: “"Kanske vi behöver färre konsulter på Kimitoön, om vi utvecklar vårt arbetssätt och börjar göra mera själva"

  1. Toon Verheyen skrev

    Anser du Ghita att även det är en självklarthet när Inger skriver att Ståhles rapport inte har fått läsas av förtroendevalda innan en ny konsult anlitas?

  2. Bengt Högman skrev

    Tack Inger!Äntligen kloka ord,skönt att höra en tänkande !

  3. Ghita Edmark skrev

    Inger Wretdal påpekar i sin insändare en mängd självklarheter beträffande kommunens sätt att hantera sin personal. Kommunens personal, på alla nivåer, ska självklart vara och är involverade och delaktiga i sparprogrammet Balans 2020.
    Men att kommunen enbart skulle förlita sig på att samma personal, helt på egen hand, vid sidan av sina krävande arbetsuppgifter ska kunna åstadkomma de nödvändiga förändringar som Balans2020 pekar på, skulle kunna tolkas som att lämna dem i sticket.
    I ett krisläge som detta kan man inte låta någon sten ligga ovänd eller utestänga kompletterade hjälp som kan fås utifrån. Den krassa verkligheten är att kommunen under de senaste tio åren inte har lyckats anpassa verksamheten till verkligheten på ett ekonomiskt hållbart sätt.
    Alla politiker, personal och medborgare måste blicka både bakåt men mest framåt och vara bereda på att skärskåda sin egen roll, ingen har fri lejd! Vilka åtgärder förslår du?
    Ghita Edmark

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *