Förflytta dig till innehållet

"Kanske denna tid har visat oss att ekorrhjulet inte behöver snurra så fort?"

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.


Sedan mars har det hänt mycket. Regeringen tog till hårdhandskarna för att få corona-epidemin bromsad. Skolor, idrottsanläggningar, bibliotek och restauranger stängdes. I skrivandes stund ser jag ut genom fönstret på sommarstugan i Nyland, som i några veckor låg ”bakom gränsen”.
Nu efteråt känns det aningen overkligt, att länsgränsen verkligen stängdes och vi hade ingenting hit att göra. Släkt och vänner i Nyland hade man plötsligt inte rätt att träffa. Situationen var hård och ny. Vi fick smaka på en liten gnutta av det som våra äldre släktingar var med om då det var krig och elände. Efter den här upplevelsen tror jag att vi uppskattar det vi har ännu mer än förr.
Många arbetar fortfarande på distans medan en del har arbetat normalt under denna tidsperiod. Distansarbete har blivit ett nytt sätt att arbeta. I den nya vardagen är det ovisst om företagen längre är i behov av stora kontorsutrymmen.
Vi inser nu att det går bra att jobba hemifrån. Många sparar mycket tid och pengar då de behöver resa till arbetsplatsen. Naturen mår bättre av mindre föroreningar. Företagen sparar på resekostnader då möten kan skötas över internet och många har insett att lösningen fungerar hur bra som helst.
Mycket har ändrat i vår tankesätt om att få arbetet gjort. Vi behöver inte längre sitta vid ett skrivbord på ett kontor utan vi kan lika bra sitta under ett träd i en park. Ett möte med en kollega kan skötas via telefon under en lång promenad.
I den nya vardagen behöver vi nog också träffas på arbetsplatserna, men platsen för utförandet av arbetet har säkert större variation i fortsättningen.
Naturen har varit öppen dygnet runt under hela våren. Det har varit rusning till nationalparker och friluftsområden. Många har fått en rejäl dos av friluftsliv och många, även jag, har märkt att naturen ger oss kraft. Många familjer har börjat idka friluftsliv och skapat en ny kontakt till naturen vilket har gett dem ett nytt alternativ till familjens fritidssysselsättningar.
Friluftslivet erbjuder oss social samvaro och stärker våra relationer. Tillsammans orienterar vi längs naturstigen, tillsammans äter vi vårt mellanmål och tillsammans betraktar vi oss med natursköna platser. Tillsammans upplever vi äventyr som blir livslånga minnen.
I mitt arbete som utomhuspedagog är våren den mest intensiva perioden på hela året. Många skolklasser och grupper vill uppleva vårens grönska och naturens vaknande. Min kalender brukar vara överfull och jag är utmattad då skolan tar sommarlov.
Denna vår inställdes alla utfärder då skolan gick in för distansundervisning. Jag har haft tid att själv följa med vårens framfart. Det har varit intressant att se fåglarnas återflytt, hur bladen på träden har slagit ut och hur växterna har trängt fram genom marken.
Visst upplever jag våren i mitt arbete, men jag brukar inte hinna stanna upp och se mig omkring då det ska vara stenkoll på gruppen, vädret, programmet och säkerheten.
Samtidigt har denna vår varit jobbig då jag inte har fått ha samma interaktion med pedagoger och elever som jag normalt brukar ha. Istället har jag planerat och gjort upp digitalt material att användas ute i naturen.
Tiden har lärt mig mycket nya färdigheter som hjälper till i den nya vardagen.
Tiden med undantagstillstånd har medfört sig mycket nytt och nya sätt att betrakta vardagen. Vi har lärt oss nytt och vi har upptäckt sådant som vi har glömt bort. Det är viktigt att vi tar med oss alla dessa lärdomar i den nya vardagen som säkert kommer att se annorlunda ut.
Just nu måste vi hålla avstånd till varandra, vi kan inte alltid träffas fysiskt och vi kan inte skaka hand med en ny person som vi möter. Det är inte längre heller en självklarhet att gå på ett lunchmöte eller på kaffe eller att arrangera en stor fest.
Men vi måste tänka optimistiskt. Delar av den gamla vardagen kommer säkert tillbaka och förhoppningsvis är vi då är klokare och har många nya redskap för att klara av vårt springande i ekorrhjulet. Kanske denna tid har visat oss att ekorrhjulet inte behöver snurra så fort?
Patrik Berghäll
utomhuspedagog och författare

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter