Jean Lindén 04.05.2023 18:00

Juristen Thomas Sundell vid Regionförvaltningsverkets svenska enhet för bildningsväsendet säger att lagen är ganska vag när det gäller hur en skola ska agera om det kommer in klagomål mot att någon betett sig olämpligt.

ÅU talar med Sundell med anledning av det klagomål som en grupp elever vid S:t Olofsskolan i Åbo i fjol lämnade in mot en lärare om påstått rasistiskt språkbruk, sexism och annat kränkande beteende.

– Jag får ofta frågan vad man konkret ska göra vid en skola för att ingripa, men lagen säger inte mycket om det. Det blir egentligen upp till varje utbildningsanordnare som bör ha en plan för hur man skyddar eleverna mot trakasserier, diskriminering, våld och mobbning.

– Om den planen är väldigt allmänt hållen kan det vara knepigt. Då måste man i stunden komma på ett fiffigt sätt att hantera situationen, säger Sundell.

Arkiv/Kim Lund

En konkret paragraf finns

Han konstaterar att det enda konkreta som åtminstone utbildningslagstiftningen har att bjuda på är en paragraf som säger:

”Skolans lärare eller rektor ska meddela om trakasserier, mobbning, diskriminering eller våld som skett i studiemiljön eller under skolvägen och som kommit till hans eller hennes kännedom till vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för den elev som misstänks för detta och för den elev som utsatts för detta.”(ur paragraf 29 i Lagen om grundläggande utbildning)

– Den lagändring som på sommaren träder i kraft i diskrimineringslagen säger också att man ska ingripa, men vad jag förstått säger inte heller den hur man konkret ska göra, säger Sundell.

En tredje lag som kan vara relevant i sammanhanget är jämställdhetslagen.

Krävs alltid ett klagomål

Regionförvaltningsverkets (RFV) roll är framförallt laglighetsövervakning.

– Vi kollar att man följt lagen och eventuella andra normer. Våra utredningar resulterar endast i ett ställningstagande, främst med ögat på framtiden: ”gör inte så, gör så här istället”.

RFV kopplas endast in efter att någon lämnat in ett klagomål till myndigheten.

– Vi har inget tillsynsmandat. Vi kan inte undersöka något bara på basis av ett telefonsamtal eller för att vi läser om något i tidningen. Vi måste få in ett klagomål, säger Sundell.

Vilken medborgare som helst kan egentligen lämna in ett klagomål.

– Eftersom våra klagomålsbeslut inte har bindande verkan kan vem som helst lämna in klagomål. Man har rollen som tipsare.

Så man behöver inte själv ha varit involverad i ärendet?

– Nej. Men om man inte själv har med saken att göra så kan man inte ta del av sekretessbelagda uppgifter. Och då har man inte rätt att få veta hur det gick även om man lämnat in klagomålet, förklarar Sundell.

Kan framförallt utreda processen

I Åbofallet finns det uppenbart kritik både mot processen – att eleverna inte ska ha hörts ordentligt i fjol – och mot den utpekade läraren. Är både processen och själva skuldfrågan något RFV kan utreda?

– Vi kan väl i princip utreda båda. Men våra utredningar sker helt skriftligt. Vi hör inte någon personligen. I sådana här fall står väl ord ofta mot ord, så vi har svårt att får tag i skuldfrågan. Därför passar klagomålsförfarandet kanske bättre till att be oss utreda hur processen gått till.

Thomas Sundell kan inte ta ställning till det aktuella fallet, men konstaterar att man inte kan avfärda anklagelser utan att ha kollat om det ligger något bakom dem.

När det gäller RFV:s beredskap att ta tag i inlämnade klagomål säger Sundell att myndigheten gör en förhandsbedömning innan man startar en utredning.

– Vi bedömer om det finns orsak att misstänka att något gått fel. Men jag skulle inte säga att tröskeln är jättehög för att ärenden tas till utredning av oss.

Vissa begränsningar finns dock. Normalt utreder RFV inte klagomål som lämnats in till dem anonymt eller händelser som ligger mer än två år tillbaka i tiden.

Ny utredning i Åbo

Som ÅU berättade förra veckan ska staden nu åter granska ärendet efter att den svenska undervisningsdirektören Liliane Kjellman i våras kontaktats av en lärare.

Det har gått över ett år sedan de 6–7 eleverna lämnade in sitt två sidor långa klagomål angående en lärare. Det lämnades först in anonymt till rektorn och ledningsgruppen via en lärare, men efter att det inte accepterades undertecknade en elev klagomålet.

Efter att klagomålet första gången lämnades in ska rektor Christer Karlsson ha bett den övriga ledningsgruppen att radera det med hänvisning till att det inte var ett ärende för ledningsgruppen och att klagomålet var anonymt.

Önskade att ledningsgruppen raderade

Karlsson sa till ÅU förra veckan att han inte uppmanat ledningsgruppen att radera elevernas klagomål, men Karlsson ska alltså ha uttryckt ett sådant önskemål.

Medlemmar i ledningsgruppen ska ha hunnit bli bestörta över innehållet i elevernas klagomål och krävt en utredning.

Exakt hur ärendet utreddes för ett år sedan har ÅU inte fått ett svar på. Men rektor Christer Karlsson antydde förra veckan att vissa ändringar skett angående vilka ämnen den utpekade läraren undervisar.

Elever som ÅU talat med, och som deltog i klagomålet i fjol, menar att ärendet då sopades under mattan och säger att de egentligen inte hördes alls.

Läraren nekar till anklagelserna.

Jean Lindén
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln