Förflytta dig till innehållet

Jubileumsintervju: Statsminister Petteri Orpo vill att svenskan bevaras och värdesätts

Lucas Ekblad
Åbobon Petteri Orpo har bestämt sig för att under sin tid som statsminister förbättra sina kunskaper i svenska.

I en exklusiv intervju för 200-åriga Åbo Underrättelser berättar statsministern bland annat om sitt förhållande till svenskan och om hurudan betydelse tidningarna har för finländskheten.

Statsminister Petteri Orpo kom i kontakt med svenskan när han flyttade till Åbo för att studera i början av 1990-talet. Då träffade han studerande från Åbo Akademi på sitsarna.

– Det var mycket skoj och jag fick många goda vänner.

Orpo säger att han talade bättre svenska under studietiden än vad han gör nu.

– Den är lite bortglömd.

Och då är svenskan en större del av Orpos vardag nu än för trettio år sedan.

– Svenskan är ju en del av statsministerns institution.

Orpo har bestämt sig för att under sin tid som statsminister förbättra sina kunskaper så mycket att han kan använda svenska i både officiella och inofficiella sammanhang.

Ett sätt är att följa nyhetsflödet.

– Jag läser till exempel Dagens Nyheter och har märkt att det passar mig, för jag är väldigt sugen på nyheter. Det är inspirerande att läsa om samma ämnen på både finska och svenska och jag lär mig språket på samma gång.

Före debatten läste jag på ordentligt om olika aspekter av politiken och tänkte på de viktigaste sakerna jag ville säga på svenska. Jag var så nervös att jag ville springa i väg.

Å andra sidan är han inte rädd för att hoppa i med huvudet före, så inför förra valet bestämde han sig för att delta i en svenskspråkig valdebatt.

– Jag hade knappt använt svenska offentligt någonstans. Före debatten läste jag på ordentligt om olika aspekter av politiken och tänkte på de viktigaste sakerna jag ville säga på svenska. Jag var så nervös att jag ville springa i väg.

Orpo tror att svenskspråkiga i Finland uppskattar att man försöker tala svenska, även om man råkar säga lite fel.

Önskar du att svenskan skulle höras eller synas mer i din vardag?

– Jag har åtminstone veckovis kontakt med min svenska kollega Ulf Kristersson. Vi har mycket gemensamt: Nato, gasrör och säkerhet. Vi har ungefär likadana regeringslösningar.

Petteri Orpo nämner också att han under flera år i Åbo stadsfullmäktige har haft ett gott samarbete med SFP:s Ulla Achrén.

– Samarbetet med SFP har alltid varit naturligt, och nu för tiden är bland andra Anna-Maja Henriksson och Sandra Bergqvist mina kontakter till svenskan.

Orpo säger att han ser tvåspråkigheten som en verklig tillgång.

– Den är en del av vår historia och kultur. Jag hoppas att vårt andra officiella språk bevaras och värdesätts.

Orpo förespråkar över huvud taget kunskaper i flera språk. Han tycker att det är underbart att hans egna barn talar bland annat svenska, engelska och franska.

– Min dotter skrev just studentprovet i spanska.

Orpo läser gärna tidningar

I Orpos barndomshem läste familjen många tidningar. Som mest prenumererade den på tre dagstidningar: Turun Sanomat, Satakunnan Kansa och den då tryckta Uusi Suomi. Till en början var det serierna och sportsidorna som var mest intressanta men så småningom började också de första sidorna i tidningarna intressera.

Hur ser Petteri Orpo på statministerns förhållande till medierna?

Han blickar tillbaka till sommaren då det ibland kändes lite trist, men han betonar att det inte var mediernas fel.

Om det finns brister i samhället är det mediernas uppgift att lyfta fram dem.

Orpo anser att medierna också då gjorde sitt värdefulla arbete som hör till i en demokrati.

– En del kritiserade medierna men jag sade att makthavarnas agerande bedöms och om det finns brister i samhället är det mediernas uppgift att lyfta fram dem.

Orpo säger att han har varit med i politiken så länge att han inte är rädd för att öppna en tidning eller webbplats på morgonen. Däremot har han märkt att han nu som statsminister diskuteras på en helt ny nivå jämfört med hur han har diskuterats tidigare.

Inom mediebranschen är man särskilt orolig över hur lokaltidningarna ska överleva. I många länder stöder staten medier betydligt mera än i Finland. Orpo anser att det är viktigt att bevara de lokala medierna, även för finländskhetens skull.

Vilka lösningar har statsministern att erbjuda?

– Jag önskar att jag kunde säga att pengar skulle lösa detta, men den glädjen har jag inte. Det här är något som hela samhället måste fundera på.

Före 2012 fanns det ingen moms på tidningsprenumerationer. För närvarande har Finland en momssats på 10 procent på tidningsprenumerationer.

År 2022 blev det möjligt att ge ut tryckta och digitala publikationer momsfritt i EU. Orpos regering beslutade att höja momsen på böcker från 10 till 14 procent.

Vad anser du om att sänka momsen för tidningsprenumerationer?

– Vi har redan gjort skattelösningar för den här regeringsperioden, men det var viktigt att se till att momsen på tidningar inte höjdes.

Var går smärtgränsen om små, lokala tidningar går i konkurs?

– Det är då allmänheten visar oro. Jag vet att tidningar kämpar ekonomiskt, men för närvarande kommer det inget budskap om att några tidningar kommer att försvinna.

Orpo om det historiska året

2023 var på många sätt ett historiskt år. Finland gick med i Nato och välfärdsområdena startade. Statsminister Orpo är inte nöjd med social- och hälsovårdsreformen.

– Redan före välfärdområdesvalet sade jag att det var en dålig lösning. Den främjar inte tillgången till tjänster, den ökar administrationen och den får inte pengarna att räcka till. Detta är inte välfärdsområdenas fel.

Det största felet, enligt statministern, är att man hittills inte har gjort något annat än att införa en ny förvaltningsnivå.

– Kommunernas socialförvaltning överfördes helt enkelt till välfärdsområdet. Den förra regeringen hade ingen aning om vad som skulle hända härnäst. Nu måste min regering göra innehållet till en modell som vi inte ens ville ha. Och den förra regeringen skyller på min regering. Vi måste fundera på vilka uppgifter som ska tas bort. Vi har lagstadgade funktioner och måste fundera på hur vi ska få de viktigaste tjänsterna utförda.

Orpo tar än en gång upp frågan om att involvera den privata sektorn i välfärdsområdenas uppgifter och att digitala tjänster måste utnyttjas på bredare front. Man kan inte tvinga de allra äldsta att lära sig använda en surfplatta men de som kan borde använda digitala tjänster.

– På det sättet frigörs resurser för att stödja de allra äldsta.

– Så snart Natomedlemskapet trädde i kraft kom vi under skydd av artikel 5. Nu måste vi bygga upp innehållet i vårt medlemskap.

Orpo påpekar att Finland i första hand ansvarar för sitt eget försvar, även inom alliansen.

– Vi måste vara beredda att hjälpa andra, men också att ta emot hjälp, och därför är DCA-avtalet med USA det viktigaste, eftersom USA är kärnan i Nato.

Defence Cooperation Agreement (DCA) betyder bland annat att amerikanska trupper kan få tillgång till femton övningsområden och militära baser i Finland. DCA-avtalet undertecknades den 18 december i fjol.

Enligt Orpo behöver Finland ytterligare hundra officerare för Natorelaterade uppgifter.

Statsministern är inte orolig för presidentvalet eftersom han anser att alla de främsta kandidaterna har utrikes- och säkerhetspolitiskt kunnande.

– President Sauli Niinistös roll och ställning har varit så stark att vi står inför något nytt i det avseendet. Men jag är lugn.

Situationen för studenter

Orpo minns att det fanns en känsla av gemenskap bland studerandena i Åbo på 1990-talet. Han började studera samtidigt som Finland kom in i lågkonjunkturen, men den påverkade honom inte så mycket personligen.

– Jag minns den oro som fanns i samhället, men det tog inte så hårt på mig som studerade. Jag arbetade i min farbrors klädaffär i hörnet av Mariegatan och Köpmansgatan och sålde herrbyxor på nedre våningen.

På den oro som dagens studerande har för sin försörjning svarar statsministern genom att räkna upp alla de investeringar i innehållet i studierna som finns listade i regeringsprogrammet. Sedan konstaterar han att alla tvingas till nedskärningar nu.

– Studenterna har den bästa möjligheten att förbättra sina inkomster i framtiden. I deras fall handlar det om att inte automatiskt höja bidragen varje år. Vi måste säkerställa att dessa åtgärder inte får äta upp mer än 10 procent av köpkraften på fyra år.

– Det kommer att läggas större vikt vid studielån, och även om det inte är trevligt att ta ett lån hoppas jag att unga kommer att förstå hur mycket som investeras i innehållet i studierna.

Mer Åbobo än många vet

Petteri Orpo vill påminna om att han inte är i så mycket Satakuntabo som man kunde tro, även om han föddes i Kjulo och tog studenten i Säkylä.

– Min mor var från Hipposvägen i Åbo och jag besökte ofta mina morföräldrar där.

Också besöken i Kuppisparken och fågeldammen, minigolf med morfar och klippor i Hammarbacka hör till mina tidigaste minnen av Åbo.

Orpos tidigaste minnen från besöken var att titta på billjusen som reflekterades på väggarna på kvällarna. För en pojke från landet var det spännande. Också besöken i Kuppisparken och fågeldammen, minigolf med morfar och klippor i Hammarbacka hör till hans tidigaste minnen av Åbo.

Han påstår att dialekten i hans barndomshem var mer lik den som talas i Åbo än den i Satakunta, eftersom mamman var Åbobo och pappan kom från S:t Mårtens.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter