Förflytta dig till innehållet

Internationella ingenjörsdagen – tema hållbarhet

Åbo Underrättelsers logo

Kan du föreställa dig en värld utan ingenjörer? Det kan kanske vara en svårare sak än vad man vid första åtanke föreställer sig och många har kanske inte reflekterat över i vilken utsträckning vi faktiskt förlitar oss på teknik för att vår värld ska fungera.

Om du kan tänka dig vilken maskin eller process som helst som gör livet enklare och bekvämare för mänskligheten, tänker du troligtvis på ingenjörskonst. Utan den skulle civilisationen knappt existera som vi känner den idag.

Massor av det som vi tar för givet i vår vardag har grunden i ingenjörskunnande och bara genom att se dig omkring i din omgivning så borde det vara möjligt att hitta exempel på hur mycket som gjorts och kontinuerligt görs inom de olika ingenjörsdisciplinerna.

Alla framsteg har dock inte kommit utan kostnader eller bieffekter. Som ett indirekt resultat av flertalet stora ingenjörsframsteg så har vår värld nämligen försatts i en global hållbarhetskris.

Ingenjörerna har varit med och skapat klimatkrisen som vi befinner oss i och det är, utom tvekan, även ingenjörerna som måste gå i bräschen för framtagandet av lösningar som ska åtgärda problemen. Vi har alltså stora utmaningar som kräver mer eller mindre radikala insatser men innan vi går in på hur vi tillsammans ska rädda världen så kan det säkert vara på sin plats att lite reflektera över ingenjörsvetenskapens historia för att skapa en uppfattning om ingenjörens roll i vårt samhälle och vad som har gjort att vi befinner oss i denna situation.

Ingenjörsvetenskap är ett av vetenskapens bredaste områden och kan delas in i många underområden.

Ingenjörsdisciplinen i sig är en av de äldsta i den civiliserade världen och kan säkerligen anses vara minst lika gammal som civilisationen själv.

Termen ingenjörsvetenskap (eng. ’engineering’) kommer från latinets ingenium, som betyder ”smarthet” och ingeniare, som betyder ”att konstruera, utarbeta”.

Grunden till ingenjörsutbildningen, sådan som vi känner den idag och om vi bortser från militära utbildningar, lades i sin tur i Tyskland och Frankrike redan på 1700-talet så även där finns det en lång historia att bygga vidare på.

Vi kan också lite reflektera över vem som kan anses vara den första ingenjören i världshistorien. Flertalet goda kandidater finns men ett par namn har föreslagits.

Imhotep (2650–2600 f.Kr) som påstås vara den som planerade Djosers trappstegspyramid är en fullgod kandidat. Archimedes (287–212 f.Kr), som är känd för såväl sin princip som många betydelsefulla uppfinningar och upptäckter inom matematiken och mekaniken, är en annan.

Givet är förstås att det även före dessa två kandidater ur den nedtecknade världshistorien funnits många som gjort ingenjörsinsatser för att möjliggöra utveckling.

Uppfinningar som hjulet, hävstången och flertalet andra enkla maskiner fungerade som grund för de stordåd som just Imhotep, Archimedes och många andra som gjort inom det ingenjörstekniska området.

Går man riktigt långt tillbaka i tiden så kan man även konstatera en viss ingenjörsverksamhet redan för 2,5 miljoner år sedan då människan lärde sig att utnyttja primitiva knivar för att underlätta jakt och överlevnad.

Alla inkrementella ingenjörstekniska framsteg som gjorts genom historien har bidragit till utvecklingen av våra samhällen under årtusenden.

Från och med den industriella revolutionen och framåt har utvecklingen skett i en allt snabbare takt. Just den industriella revolutionen är faktiskt värd att nämna i sammanhanget för sedan 1800-talet har ingenjörerna banat väg för det moderna samhället genom diverse uppfinningar som möjliggjort det ena framsteget efter det andra.

Det är dock parallellt med denna utveckling som vi också har åstadkommit den globala uppvärmningen och krisen som vi står inför idag. Just denna ”uppfinning” är det dock knappast någon i världshistorien som direkt vill ta åt sig äran för.

Faktum är att trots att Svante Arrhenius redan 1896 presenterade den första hypotesen om växthuseffekt på basen av utsläpp i atmosfären så har vi inte ens i teorin riktigt lyckats skapa en hållbar modell för mänsklighetens klimatpåverkan.

Vi behöver alltså nya, bättre och framför allt, mera hållbara ingenjörslösningar för att katastrofen inte skall fullbordas. Om inte ingenjörerna ingriper är det svårt att se hur vi ska kunna hantera klimatfrågorna.

De har varit duktiga på att lösa problem, samtidigt som det paradoxalt nog är så att en del av lösningarna i sin tur har blivit nya problem. Vi behöver lita på ingenjörerna men samtidigt ställa höga krav på att ny utveckling och tillämpningar av teknologi uppfyller alla hållbarhetsaspekter.

Fredagen den 4 mars firas den internationella ingenjörsdagen och temat för dagen är lämpligtvis just hållbar utveckling. Vart är då ingenjörskonsten på väg? Finns det något som begränsar innovationen eller kreativiteten? Inte egentligen, utöver etiken då möjligtvis.

Sätten för hur man inte bara uppfinner nya lösningar utan också utnyttjar gamla med nya tillämpningar skapar förutsättningar för en hållbar framtid. Genom att återanvända och återvinna produkter, material och resurser kan vi behålla deras ekonomiska värde och en cirkulär ekonomi kan förverkligas genom användning av cykliska materialflöden, förnybara energikällor och nivåbaserade energiflöden.

Med cirkulär ekonomi främjar vi en hållbar livsstil genom att begränsa genomflödena till en hållbar nivå och utnyttja ekosystemens kretslopp i ekonomiska kretslopp och på så sätt respektera den hastighet med vilken ett ekosystem förnyas.

En stor del av teknologierna som möjliggör den energitransition som för tillfället håller på att hända finns i princip redan bland företagen inom vårt eget energikluster och genom att kombinera teknologier på ett smart sätt så kan globalt gångbara lösningar skapas.

Cirkulär ekonomi skall dock inte ses som något separat eller som ett tillägg utan mera specifikt som något som man måste integrera i all verksamhet och som ligger som tanke- och värdegrund för varje enskild aktivitet.

Detta för att skapa förutsättningar för att ha den kunskap som krävs för att ständigt kunna implementera och anpassa ett sådant analytiskt och kritiskt tänkande som möjliggör hållbara lösningar till ett lömskt problem.

Jobb finns alltså, mycket arbetsplatser till och med. Teknologiindustrin uppskattar ett rekryteringsbehov i Finland på upp till 80 000 nya ingenjörer under de kommande 10 åren.

Var ska man hitta så många nya ingenjörer? En självklar sak är att försöka locka fler kvinnor till ingenjörsbranschen för de är en klart underrepresenterad grupp. Statistiskt sett vet vi nämligen att färre än var tionde ingenjörsstuderande idag är kvinna och samtidigt vet vi också att de är mycket duktiga ingenjörer.

Kvinnor, i synnerhet, skulle nu ha möjlighet att sätta vissa nya standarder med återupplivad ingenjörskonst, och därför skulle jag gärna uppmuntra fler kvinnor att utforska teknik och vetenskap och att engagera sig i framtidens hållbara värld.

En annan grupp med stor potential är sådana som redan är ute i arbetslivet men som vill skola om sig mot en ingenjörsexamen.

För dessa kommer Yrkeshögskolan Novia till hösten att försöka erbjuda helt nya möjligheter till att flexibelt studera vid sidan om arbete och vardagsliv.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter