Förflytta dig till innehållet

”Ifall studentexamen ska kvarstå önskar jag att konstdiplomen snabbt som attan ska räknas som ett studentexamensämne”

leende kvinna med glasögon tittar in i kameran

Det är mycket bra att vetenskaps- och kulturminister Petri Honkonen uttalat sig om att studentexamen borde avskaffas (HS 30.9.2022).

Jag är inte alls överraskad att undervisningsminister Li Andersson förhåller sig positivt till förslaget.

Den gymnasiepraxis vi har i dag styrs i alltför hög grad av studentexamensproven.

Vi vet att ungdomarna är utmattade redan då gymnasiet inleds, eftersom de ska göra avgörande val om vilka ämnen de ska satsa på i studentexamen för att få en studieplats på tredje stadiet.

På sina håll har man av bara farten glömt att berätta att gymnasieutbildningen har ett helt eget värde – att växa som människa – bortom instrumentellt tänk om studentexamen.

Dessutom behöver ungdomarna, och deras lärare och föräldrar, bli påminda om att studentexamen är endast en av de många vägarna till en utbildningsplats på tredje stadiet.

Jag ser alltså en sammanblandning av gymnasiets olika uppgifter i den gymnasiepraxis vi har i dag. För det första den allmänbildande uppgiften som också förbereder inför fortsatta studier och för det andra en studentexamen som kan utgöra en inträdesbiljett till studier på tredje stadiet.

Enligt nuvarande lagstiftning har vi en utvidgad läroplikt till 18 års ålder och även detta har vi Li Andersson att tacka för. Våra ungdomar har alltså rätt att växa som människor och bilda sig på många olika områden.

I ett bildningsgymnasium tillmäts också konstämnen stor betydelse. Att ägna sig åt estetiska ämnen som bildkonst, musik, teater och drama utgör ett substantiellt innehåll för alla. Gratis. Konstämnen ökar välbefinnandet, men de finns inte i gymnasiet endast för att balansera upp de ”viktiga” studentexamensproven.

Konstämnen och bredden av alla olika ämnesområden är där uttryckligen i bildningssyfte.

En ökad satsning på kreativitet påtalades på debattsidorna av Lilli Paasikivi, Anders Adlercreutz och Satu Roberg (HS 6.9.2022).

Skribenterna menar att konstämnena har bantats för mycket.

Jag är benägen att hålla med och utökar argumentationen med att i det nuvarande gymnasiet får de studerande inte visa sina kunskaper i konstämnena på samma dignitetsnivå som man får visa sina kunskaper i ett studentexamensämne.

Än så länge duger till exempel inte ett gymnasiediplom i musik – 13 gymnasiekurser med rapport – som ett prov på kunskap.

Ifall studentexamen ska kvarstå önskar jag att konstdiplomen snabbt som attan ska räknas som ett studentexamensämne.

Gymnasiestuderande måste beredas möjlighet att visa sitt kunnande på annat sätt än i skrift.

De olika förslagen för utveckling av gymnasierna – att helt avskaffa studentexamen, att öka konstämnenas position, att erbjuda fler sätt att visa sin kunskap och uppmärksamma alternativa sätt att erhålla en studieplats på tredje stadiet – har fått stöd i diskussioner och på debattsidor.

Samtliga förslagen är värda att diskutera.

Här har vi ett alldeles utmärkt valtema: Ett bildningsgymnasium med plats för konstämnen.

Alla gymnasieungdomarna har inte rösträtt, bland annat därför behöver politiker erbjuda kloka lösningar och vi som är röstberättigade agera utifrån det.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter