I Dalsbruk växer oron för Destias stentransporter – "Det finns inte plats för 25 transporter på 40 ton om dagen"

Det stenbrott som Destia planerar att förverkliga i Galtarby i Västanfjärd är föremål för diskussion på Kimitoön. ÅU har kontaktats av flera läsare som är fundersamma över det eventuella stenbrottet, bland annat då det kommer till transporterna av stenkrosset från Galtarby.

Dalsbruks byalag har öppet gått ut med att man sammankallar sin styrelse för att bereda en anmärkning i ärendet till Kimitoöns bygg- och miljötillsynsnämnd. Mötet går av stapeln nästa vecka, men ordförande Leif Lindgren berättar för ÅU vad det handlar om.

– Oron gäller tätorten Dalsbruk. Här finns inte plats för 25 transporter på 40 ton om dagen, säger Lindgren.

Enligt en av bilagorna som följer med Destias ansökan om täktverksamhet och miljötillstånd för bergssprängning och stenkrossning handlar det om 90 000 kubikmeter stenkross per år.

Det innebär enligt bilagan ett medeltal på ungefär 25 tunga fordonskombinationer (40 ton) per dygn. En del av stenmaterialet (uppskattningsvis 75 procent) planerar man nämligen transportera vidare sjövägen från Dalsbruks hamn.

Längs Galtarbyvägen

För att kunna transportera materialet byggs en helt ny väg på 450 meter nära stenbrottet. Den ansluter till en privat väg på södra sidan och vidare till Galtarbyvägen.

Eftersom det vidare sägs i bilagan att ”avståndet från täktområdet till hamnen är längs vägarna ungefär 10 kilometer” utesluter det andra rutter än den som går kortaste vägen till Dalsbruk.

Det här betyder att transporterna som ska till hamnen rullar längs Galtarbyvägen mot Dalsbruks centrum.

Vägen, efter att den bytt namn till Hertsbölevägen, äntrar byn från öster genom bostadsområdet Öljan.

Därifrån fortsätter vägen genom ett område med mindre bostadshus och sluttar sedan nedåt mot Dalsbruks torg förbi Hulta daghem och det trånga stället mellan K-affären och före detta Andelshandeln.

Ungefär så här väntas stentransporterna gå genom Dalsbruk, eftersom kortaste vägen från Galtarby kommer in till centrum från öster. Dock har Destia inte ännu angett någon specifik rutt.

– 40 ton stannar inte så där bara för en cykel, säger Lindgren och poängterar att många skolelever rör sig längs denna rutt.

– När tas sådana här frågor upp? undrar han.

Vidare är Lindgren orolig för hur den redan urusla Galtarbyvägen som binder samman Dalsbruk och Västanfjärd ska hålla ytterligare påfrestningar.

Kimitoöns kommun ska möta Destia

Strax efter samtalet med Lindgren klarnar det att Destia och Kimitoöns kommun under vinterlovsveckan kommer att mötas för att diskutera transporterna. Dalsbruks byalag har meddelat intresse för att delta.

Kimitoöns tekniska chef Ralf Nyholm säger att man från Destia har öppnat upp för diskussion och vill höra kommunens syn på de föreslagna trafikarrangemangen.

Nyholm poängterar att här förstås finns en trafiksäkerhetsaspekt, eftersom transporterna som det nu ser ut ska gå genom Dalsbruks centrum.

Enligt Nyholms uppgifter handlar det i Destias fall dock inte om några överlånga eller övertunga transporter som skulle falla utanför vad trafiklagen tillåter. Några separata lov torde alltså inte bli aktuella.

Enligt ÅU:s uppgifter ska Kimitoöns kommun under vårvintern ge ett officiellt utlåtande gällande stenbrottsplanerna.

Resten av transporterna går norrut

Enligt bilagorna i ansökan ska resterande del av stenkrosset (25 procent) transporteras landvägen till de platser där det ska användas.

Huvudvägen som leder bort från ön nås lättast norrut från Galtarbyvägen, alltså längs vägen som går nedanom Västanfjärds skola.

Destia: Inga specifika rutter är valda än

Tero Ristolainen på Destia svarar ÅU per e-post att destinationerna för stenmaterialet bestäms enligt rådande marknadsläge. Enligt honom kan man inte på förhand veta vilka destinationer och transportrutter som kan bli aktuella. Mängderna som ska transporteras kommer att variera stort beroende på efterfrågan.

– Från Destias sida har man så här långt inte planerat eller valt någon specifik transportrutt. Destia diskuterar gärna om olika alternativ med Kimitoöns kommun och vill gärna påverka saken till de delar som det är möjligt, svarar Ristolainen.

Vart tog svenskan vägen?

Kimitoöns kommun offentliggjorde i mitten av januari kungörelsen om att Destia ansöker om miljötillstånd och tillstånd för täktverksamhet i Galtarby. Den korta kungörelsen, med basuppgifterna om det eventuella stenbrottet, hittas på både svenska och finska.

Detaljerna, utredningarna, kartorna och över lag mer omfattande information finns i de 24 bilagorna, men enbart på finska. Här kan man bland annat läsa marktäktsplan och miljölovsansökan för stenbrottet på 27 sidor, gjord av konsultföretaget Ramboll.

Många har till ÅU hört av sig med frågan om var den svenska översättningen dröjer. Men den som väntar på något gott får den här gången vänta förgäves.

Kommunens miljövårdsmyndighet förklarar hur det här ligger till. De texter miljövårdsmyndigheten producerat i samband med beredningen av ärendet har lagenligt uppgjorts på både svenska och finska. Men vad gäller bilagorna är handläggningsspråket hos en tvåspråkig myndighet partens språk, alltså Destias språk.

Enligt miljömyndigheten har ett finskspråkigt företag rätt att överlämna sin ansökan på finska. Vidare är tolkningen den att bilagorna som finns till påseende följer samma språk som ansökan från företaget.

Eventuella anmärkningar om Destias planer ska lämnas in till bygg- och miljötillsynsnämnden senast den 20 februari.

14.2.2023 kl. 11.05: Kommentar och info från Destia tillagt om att destinationerna för transporterna bestäms enligt rådande marknadsläge och att Destia inte ännu valt någon specifik körrutt. Ovanför kartan tillägg om att Destia inte angivit någon specifik rutt än.