4 kommentarer: “I Åbo finns teknologin för hur man binder all världens koldioxid — projektet får ingen statlig finansiering”

1. Ron Zevenhoven skrev 05.01.2020 - 16:35

   Hej, Robin & Maria, intressant att det blir en diskussion om lastbilar. Men på många ställen är tiotals lastbilar per timme ”business as usual”. Och: inte är det nödvändigtvis sten som ska transporteras eftersom magnesium från sten ska karbonatiseras. Processens upplägg beror på CO2 halt i gasen som ska behandlas, spillvärme där, och situationen vid eller nära stengruvan. Tyvärr blev det bara råa system- och kostnadskalkyler för Finland när finansieringen tog slut. Tillräckligt med data från näringslivet för att göra en detaljerad analys fick vi vid ÅA aldrig. Och för samarbetet med Singapore (se artikel) blev det igen slut med intresse från finsk finansiering för denna CleanTech exportteknologimöjlighet efter 2014. Ungefär 10 mest ÅA Dr avhandlingar handlar om denna CO2 slutförvaring. Slutliga negativa kostnader dvs vinst ska komma från de fasta karbonat och övriga produkter, även om det delvis blir byggmaterial. Men är en stabil hög med sten inte alltid bättre än en stor bubbla trycksatt CO2 som måste övervakas, som ger höga energikostnader via separingen också? Tre aspekter är viktiga här: reaktionen sten + CO2 ger fast produkt + en hel del värme utan behov för CO2 förseparing; produkter kan säljas som hydrokarbonat för värmelagring i en cyklisk process, och många länder som Finland har inga andra alternativ för riktigt stor skala CCS dvs carbon capture and storage. Och som Greta Thunberg säger: kreativ bokföring och PR är inga lösningar. Mvh – snart på väg till Spanien för en disputation om karbonatisering av fosforgips, ett annat problemavfall.

2. Maria Abrahamsson skrev 05.01.2020 - 15:06

   Tack, Robin.
   Intressant. Nu förstår jag bättre varför det inte slåss om denna metod, i vart fall inte nu. Åtminstone inledningsvis, så lekman jag är, tänker jag att miljöeffekterna inte blir positiva, om ens plusminusnoll. Behöver nog utvecklas ytterligare.
   Hälsn. Maria A

3. Robin Sjöstrand skrev 04.01.2020 - 14:21

   Hej Maria!
   Tack för kommentaren! Din fråga är befogad och jag funderade över samma sak inför intervjun, där jag frågade om just saker som kostnader och problematiken kring metoden.
   Det som verkar vara störst problem med kring metoden är logistiken. För att binda ett ton koldioxid krävs tre ton råmaterial – det är ganska många lastbilar över tid. Lägg till att när koldioxiden är bunden så sitter du med fyra ton biprodukter som du ska lyckas kränga ut på någon marknad = ännu fler lastbilar. Det har varit största orsaken till att ingen industri ännu nappat.
   Sedan är tillkommer också färstås kostnaden för anläggningen.
   Det gör att den initiala investeringen blir ganska stor och därmed svårsåld. Skulle metoden få stöd på ett statligt plan hade situationen nog sett annorlunda ut.
   H. Robin Sjöstrand, ÅU

4. Maria Abrahamsson skrev 03.01.2020 - 20:05

   Hej, Robin Sjöstrand och god fortsättning på nya året.
   Blev riktigt nyfiken på artikeln,också nyfiken på varför detta inte talas om i olika media/fora. Borde vara hett diskussionsämne. Kan tystnad bero på tveksamheter ang. metod? Kostnadskalkyler? Bluffmisstanke?
   Hur mycket bakgrundsfakta har du? Hade suttit fint med en faktaruta i ett i övrigt bra reportage.

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.