Husbolagsordförandens lugnande ord: ”Vi kommer inte åt att göra några stora missar”
Mikko Jokinen är ny höghusinvånare – men gammal administratör.
Under drygt 30 år jobbade han som Åbo stads miljödirektör.
För fyra år sedan flyttade Jokinen från ett egnahemshus till höghuset på Universitetsgatan 6 i Åbo, kanske mest känt för den tidigare Teboilmacken på Multavierugatans sida av huset.
Det tog bara ett år och så blev han ordförande i husbolagets styrelse.
– Från min yrkeskarriär hade jag erfarenhet av beslutsfattande och hur man bereder ärenden. Dessutom finns det många beröringspunkter mellan miljösektorn och ett husbolag, till exempel frågor om sophantering och energi.
Något yngre
Huset har 46 bostäder och 11 affärslokaler. Styrelsen har fem medlemmar, ordföranden medräknad.
Jokinen säger att husbolaget inte har samma problem som en del andra hus verkar ha: en hög medelålder bland styrelsemedlemmarna.
– Jag talade med en bekant som sade att medelåldern i deras styrelse är 69 år. I vår styrelse är jag i 70-årsåldern, men två av de fyra andra medlemmarna är under 50 år. Så vi har det lite bättre ställt.
Två i styrelsen bor förresten inte själva kvar i huset, men representerar sina föräldrar som fortfarande bor där.
Jean LindénEn del kanske nöjda med hur det är
Hur är det då med de övriga invånarna – dyker de upp på husbolagets möten?
Knappt 20 brukar dyka upp på bolagsstämmorna och några med fullmakt, säger Jokinen. Alltså kring hälften. De kunde vara fler.
– Delvis beror det på att en del lägenheter är investeringslägenheter där ägarna bor på annan ort. Kanske de är nöjda med hur huset sköts.
– Men vi har också folk som bott länge i huset som inte deltar. Det kan ju finnas flera skäl till att de inte gör det. En del är kanske rädda för att bli invalda i styrelsen.
Men en styrelseplats innebär väl nog ett ansvar?
– Nåjo, men vi har trots allt en proffsdisponent som deltar i mötena. Styrelsen kommer inte åt att göra några stora missar, säger Jokinen.
Man har använt möjligheten till distansuppkoppling både för styrelsens träffar och för bolagsstämman.
Nu har man i huvudsak återvänt till fysiska möten men har ännu kvar möjligheten att delta på distans.
– Det verkar bli en bestående praxis även om det kan innebära vissa utmaningar till exempel när man ska rösta, säger Jokinen.
Därför borde man vara med
Varför tycker du att man borde engagera sig i husbolaget och ta sig till mötena?
– För många är bostaden den största investering de gör och som det gäller att vårda. Dessutom sköter styrelsen många detaljer som är viktiga för trivseln i huset.
Jokinen konstaterar samtidigt att Universitetsgatan 6 bara har en barnfamilj bland invånarna, vilket kanske kan förklara en del inaktivitet.
– Många har säkert ett ganska stabilt liv och har kanske inget större behov av förändring.
Huset från 1971 har en hel del på gång, bland annat en sanering av VVS-systemen.
– Vi har dessutom anlitat två studerande som ska göra sitt slutarbete om möjliga energilösningar, bland annat att ta tillvara värmen i frånluften och kanske också värmen i avloppsvattnet. Vi skulle även ha plats för solpaneler och så ska vi bereda oss på att skaffa laddstationer för fordon, berättar Mikko Jokinen.
Lockar inte husbolagets möten? – styrelseskräck ett skäl till att folk håller sig borta
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.