Förflytta dig till innehållet

Hur skulle det vara med vin i matbutikerna?

Åbo Underrättelsers logo

Alkoholpolitik. Drygt hälften av finländarna, 54 procent, önskar att man skulle få köpa vin inom dagligvaruhandeln, enligt en undersökning som Institutet för hälsa och välfärd THL gjorde i början av året.

Visst kan det låta behändigt att sätta en flaska i kundvagnen samtidigt som man handlar mat.

Konkurrens om kunderna kunde leda till att populära drycker skulle bli billigare.

Företagarna kunde få ett uppsving för nya intressanta produkter då kundkretsen skulle utökas till matbutikernas enorma dagliga kundströmmar.

För vilken vanlig konsumtionsvara som helst kan de här sakerna anses vara positiva.

Men alkohol är ingen vanlig konsumtionsvara, påpekar THL i sin färska rapport om strategier för att minska alkoholskador.

Alkoholen beräknas skörda 4 000 dödsoffer per år, direkt eller indirekt.

Antalet personer som på olika sätt skadas av alkohol är många gånger fler.

Folkpensionsanstalten har rapporterat att man ersätter uppskattningsvis 350 000 dagar per år av arbetsfrånvaro förorsakad av alkohol.

Ungefär 26 000 av de sjukdomsfall som alkoholen årligen vållar, kräver sjukhusvård.

Betydligt vanligare än dödsfall och sjukdomar som kräver sjukhusvård är skadeverkningar såsom försvårad ångest och depression, sömnproblem, magbesvär, relationsproblem, och olycksfall exempelvis i trafiken.

Alkoholen har också enorma skadeverkningar för andra än användaren själv, exempelvis för barn, familjer, arbetsgivare och skattebetalare.

Social- och hälsovårdsministeriets rusmedels- och beroendestrategi sätter som mål att totalkonsumtionen, alkoholdödligheten och alkoholskadorna ska minska kontinuerligt fram till år 2030.

En utgångspunkt för alkoholpolitiken är WHO:s och OECD:s rekommendationer om effektiva åtgärder, nämligen begränsning av tillgängligheten till alkohol och begränsning av reklam samt höjning av alkoholskatten.

I strid mot rekommendationerna om begränsad tillgänglighet skulle ”vin i matbutikerna” i praktiken innebära att alla drycker med en viss maximal alkoholhalt, till exempel 15 procent, skulle säljas privat kommersiellt.

Detta förespråkas av Finlands Dagligvaruhandel.

Följaktligen skulle dryckesblandningar utgående från starksprit, med samma alkoholhalt som viner, kunna säljas i butikerna.

När dryckesblandningar med en alkoholhalt upp till 5,5 procent gjorde sitt intåg i matbutikerna ökade konsumtionen starkt bland unga, speciellt bland flickor.

Starka dryckesblandningar i butikerna skulle öka tillgängligheten också för minderåriga.

Enligt THL är butikernas ålderskontroll inte lika noggrann som Alkos, och det skulle vara lättare för minderåriga att via äldre kompisar få starka dryckesblandningar från närbutiken än från ett mera avlägset Alko.

Därför skulle försäljning av starka dryckesblandningar i matbutikerna sannolikt få negativa konsekvenser på ungas alkoholkonsumtion.

Om försäljning av drycker med en alkoholhalt upp till 15 procent skulle tillåtas i matbutikerna skulle 75 procent av Alkos försäljning bli utsatt för konkurrens, beräknar THL.

Oberoende av bransch är det svårt för specialbutiker att stå sig i konkurrensen med supermarketar, och i Alkos fall skulle det vara ännu svårare då alkoholmonopolet inte ska sträva efter vinst utan har som syfte att minska och förebygga alkoholskador.

THL:s slutsats är att vin i matbutikerna skulle innebära slutet för Alko.

En oberoende internationell forskningsgrupp med bas i Kanada har gjort en förhandsbedömning av konsekvenserna av en upplösning av alkoholmonopolet i Finland.

Alkoholförsäljningsställena skulle 12-dubblas.

Totalkonsumtionen skulle öka med ungefär nio procent, vilket skulle medföra 500 fler dödsfall per år, och en ökning av sjukhusvård, arbetsoförmåga och brottslighet med upp till 29 procent.

De samhälleliga kostnaderna skulle öka med 300 miljoner.

Sammanfattningsvis skulle vin i matbutikerna göra det mycket svårt att uppnå rusmedels- och beroendestrategins målsättningar om minskade alkoholskador.

THL drar slutsatsen att bevarande av det nuvarande monopolsystemet främjar socialt och ekonomiskt hållbar utveckling, och är det mest ansvarsfulla sättet att sälja alkohol, med tanke på befolkningens välfärd, hälsa och säkerhet.

De flesta av oss torde sist och slutligen vara överens om att det är värt att ta en extra sväng till Alko om man vill ha en vinflaska, med beaktande av hur många människoliv och hur stora kostnader som kan besparas och hur mycket lidande som kan undvikas med ett bevarat alkoholmonopol.

Mikaela Hermans

Verksamhetsledare
Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Dela artikeln

En kommentar: “Hur skulle det vara med vin i matbutikerna?

  1. Marko Ekman skrev

    Som ett svar till rubriken – fantastiskt! Jag har aldrig förstått varför jag först skall handla maten i en butik och vinet i en annan, men dom ligger ändå i samma fastighet? Det här är vardagen nu för det mesta. Vad detta innebär i dagsläge, är ineffektiv logistik (=konsumenten betalar), skyddsarbetsplatser i ett statligt företag, sneddriven konkurrens mellan affärerna (alla har inte Alko) och orättvis behandling av finska medborgare eftersom alla orter inte har Alko. Varför kunde inte också vi i Finland betraktas som intelligenta människor som dricker det dom dricker, oberoende varifrån vi handlar? När man läser uppradade siffror i texten, kan man väl konstatera att inte har väl Alko gjort så bra arbete heller att undvika dom oundvikliga skadorna i samband med alkoholdrickande? Att vinet då i det här fallet skulle bli en indragninsprodukt med ett billigt pris har jag svårt att tro. För närvarande betalar vi skatt redan 421 cent per liter + moms. Alltså en 0,75 vinflaska innehåller skatt 315,75 cent + moms 24% = 391,53 cent. Ta då en vinflaska på 10€ har vi totalt skatter 39% av produktens pris. För dom dyrare vinernas del minskar ju skatten i förhållande till priset, men det var väl inte bekymret här.
    Jag tycker vi kan skippa hela iden med att sälja endast viner i affärena, släpp allt fritt på en gång och låt oss kliva in i modern tid i Finland också.
    Marko Ekman
    Åbo

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter