Hur påverkar social- och hälsovårdsreformen servicen i Åbo och Åboland?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Man har nu hållit på och ältat en social- och hälsovårdsreform i mer än 10 år. Den långa och krångliga processen och osäkerheten kring det hela har orsakat att kommunerna inte har velat investera varken i sin verksamhet eller i fastigheter som har med hälso- och socialvård att göra.
Syftet med reformen är att förbättra och strömlinjeforma servicen och göra den mera jämlik inom hela Finland. Det ter sig för mig aningen orealistiskt eftersom de geografiska och ekonomiska skillnaderna mellan olika områden i Finland är så enorma. I Sverige har en liknande reform resulterat i stor ojämlikhet mellan de olika regionerna.
Det är viktigt att komma ihåg att den kommande reformen är i första hand en administrativ och organisatorisk sådan. Ändå kommer den att leda till rätt så stora förändringar inom vissa serviceområden. Till dessa hör t.ex. omsorgen för utvecklingsstörda som traditionellt har organiserats centraliserat; en enhet har kunnat ansvara för ett stort geografiskt område.
Till exempel Kårkulla har gett service åt hela Svenskfinland. I fortsättningen blir den servicen helt annorlunda när den organiseras utgående från välfärdsområdena.
Det är viktigt för Åbo att göra sin basservice så flytande och välfungerande som möjligt redan före reformen. Annars blir vi i underläge i den blivande enorma organisationen. Det här kräver en ökning av personalen både inom bashälsovården och socialvården. Det har varit resursbrist redan före corona-pandemin och efter den kommer vi att ha en massiv vårdskuld som måste redas upp. Till det behövs mera läkare, sjukskötare och hälsovårdare än vad vi har för tillfället.
Jag skulle ändå mana till ett visst lugn. Det är inte meningen att nåt drastiskt händer genast år 2022. Det att hela Egentliga Finlands hälso- och socialservice börjar lyda under samma administration och hör till samma organisation ger ju också helt nya möjligheter. Man kunde som exempel organisera enheter som baseras på språk, inte bara på geografi. Det är detta som planerna kring Åbolands social- och hälsovårdsstation gäller och de planerna skall definitivt utvecklas vidare. För att få till stånd en möjligast bra service på svenska i ett så utspritt område behövs det givetvis tillräckligt med svenskatalande personal på de olika fysiska verksamhetsställena.
När vi planerar den nya verksamheten är det viktigt att vi lösgör oss från gamla gränser och gamla mönster. På så sätt kan vi få till stånd nånting bra.
Terhi Vörlund-Wallenius
Hälsocentralläkare, borgmästarkandidat för SFP i Åbo
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.