Hur nära är nära?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Egentliga Finlands välfärdsområde samlar som bäst in åsikter gällande dess framtida service. Välfärdsområdet gör en serviceundersökning som är tänkt att svara på hur tjänsterna borde utvecklas, bl.a. närservicetjänsterna.
Undersökningen definierar närservice som tjänster som kan nås från hemmet med personbil längs landsvägar eller gator inom 20 minuter.
20 minuter med bil är inte mycket, förutom för räddningstjänsten, framförallt inte ute i skärgården där man just och just hinner till färjan på den tiden. Vid en virtuell valdebatt i Iniö fick de närvarande kandidaterna frågan ”Hur ska vården och omsorgen ordnas som närservice” t.ex. ute i Iniö efter reformen.
Som jag ser det måste vården och omsorgen på en ort som Iniö ordnas runt en existerande serviceenhet såsom t.ex. äldreboendet Aftonro. Där finns vårdpersonal, utrymmen och utrustning som vården och omsorgen behöver i en sådan omgivning. Därifrån utgår hemservice och hemvård och där kan det ordnas en hv-mottagning. Hur ofta det ordnas mottagning och hur ofta det finns läkare på plats ska i framtiden bestämmas av behovet.
Enligt första momentet i paragraf 1 i lagen om ordnande av social- och hälsovård stadgas att ”Syftet med denna lag är att främja och upprätthålla befolkningens hälsa och välfärd samt säkerställa jämlika, samspelta och kostnadsnyttoeffektiva social- och hälsovårdstjänster i hela landet.”
Observera att ”jämlik” service inte betyder ”lika som”, den får nog ordnas på ett annat sätt, men den ska nog till sin kvalitet och kvantitet motsvara den som ges på större enheter. Man ska uppleva att man får lika bra vård och omsorg på en liten enhet som på en stor.
I framtiden kommer den lokala mottagningen dessutom att kunna ta stöd av olika specialister på distans. Redan idag tittar ögonläkaren hellre på bilder från öronsnäckan på sin PC än tittar in i örat på traditionellt vis, man kan ju förstora bilden på datorn efter behov. Detta medför att så länge det finns en sköterska som kan sköta undersökningsutrustningen så kan specialisten sitta någon annanstans. Detta kan göras redan idag, men blir säkert i framtiden det nya normala.
Gällande räddningstjänsterna kommer säker att vara så att man på mindre orter får förlita sig på delvis frivillig verksamhet. De frivilliga avtalsbrandkårerna kommer även i framtiden att ha en stor betydelse. Men även här ser jag att det finns utrymme för utvecklingen och förbättringar t.ex. skulle det på många mindre orter finnas behov av ”första respons” enheter motsvarade den som Hitis FBK har på Hitis-Rosala.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.